Herr talman! Många skulle ha fått det sämre, enligt
Lars Bäckström. Ja, har det blivit sämre i vissa
avseenden så beror det ju på att vi lider igenom
efterverkningarna av den socialdemokratiska
politiken under 80-talet, något som även
kommunisterna var med och bidrog till. Men om
man ser på bedömningen av vad som kan bli fallet
nu, finner man en större optimism bland de
enskilda hushållen än vad vi har sett någonsin i
mätningarna, och det är efter att människor har sett
hur den borgerliga politiken verkar.
Lars Bäckström hade synpunkter på min
förtjusning över Europa. Det viktiga, som aldrig
går att bestrida, är att de som skall bestämma var
någonstans de skall göra sina investeringar ser till
vårt medlemskap. För dem räcker inte EES. Det
gäller svenska investerare, som är noga med att
placera sig innanför EG-gränsen, om inte Sverige
är med, men det gäller kanske i ännu större
utsträckning utländska investerare, som direkt
räknar bort Sverige om vi inte skulle tillhöra den
europeiska unionen. Det här är för mig av oerhört
stor betydelse.
I det sammanhanget kan man om finansieringen
säga att det kommer att kosta, på samma sätt som
det kostar oss att vara med i FN. Vi skickar bidrag
till FN varje år, stort som bara den och mera troget
än andra länder. Hur finansieras det? Jo, det
finansieras naturligtvis inom ramen för den statliga
budgeten. Jag är övertygad om att även med den
kostnad det här skulle innebära får vi på sikt bättre
ekonomi i landet och därmed också bättre balans i
budgeten.
Sedan kan man inte på det här lättvindiga sättet
säga att bara för att det finns anslagsmedel över
skall de förbrukas. Den viktigaste användning vi
kan få av överblivna anslagsmedel är en minskning
av det budgetunderskott som Lars Bäckström oroar
sig för när han antyder att bidraget till EG/EU
skulle bli alltför stort och krävande.
Slutligen byggsektorn. Det finns en uppgift i
finansplanen om att byggsektorns normala
omfattning under de senaste 20 åren är ungefär
15 % av vår totala ekonomi. I slutet av 80-talet,
under överhettningen, var den uppe i över 20 %.
Nu är siffran 14 %, alltså något under
genomsnittet. Det är inte så att vi skall åter till den
situation som vi hade i slutet av 80-talet, för det var
en överstor byggsektor.
Jag tror att med de många bostäder och inte minst
kontorslokaler och industrilokaler som byggdes då
får vi räkna med en svacka inom det här området
innan det blir balans igen. Att försöka så att säga
bygga över den samma villa än en gång, alltså att
med subventioner dirigera byggandet och inte få
sunda produktionsförhållanden att återvända till
denna plågade bransch.