Fru talman! Först vill jag göra en reflexion över
Attefalls anförande, där han sade att
vårdnadsbidraget är finansierat, precis som allt
annat som ligger i budgeten och som representerar
statliga utgifter. Man slutar med ett underskott på
172 miljarder kronor, punkt slut.
Finessen med vårdnadsbidraget är att det definitivt
är en nytillkommen utgift. En annan sak är att om
man har en sådan attityd, Stefan Attefall, i det läge
som landets ekonomi befinner sig i, så tenderar
reformutrymmet att bli obegränsat.
Varför inte klippa till med ett vårdnadsbidrag på
4 000 kronor? Då blir budgetunderskottet 174
miljarder kronor, men det är ändå finansierat,
eftersom det ligger i budgeten. Detta är logiken i
Attefalls resonemang. Därmed kan vi kanske
lämna den frågan.
Det finns en annan fråga som jag tycker att Attefall
skall ta upp här i kammaren, och den rör vården.
Han nämner inte den. Men det var den frågan som
förde kds in i riksdagen, med Jerzy Einhorn i
spetsen för ökade satsningar.
Vi vet alla vad som har hänt. Vi har sett reportagen;
på sjukhus, vårdcentraler och i äldreomsorgen
möter vi människors oro. Det är en bild av de
neddragningar som har skett i den kommunala
sektorn.
Attefall berömde sig i sitt tal av att man har tagit
ytterligare utgiftsnedskärningar i den offentliga
ekonomin. Jag tror att han preciserade det till 90
miljarder kronor. I detta ligger en icke oväsentlig
del kommunala utgifter, Stefan Attefall!
Regeringen har själv uppskattat det till 60 000 jobb
som skall bort i kommuner och landsting, i vård och
utbildning. Det ingår i den s.k. Nathalieplanen, av
och till prissatt till 35-miljardersnivå.
Med tanke på det budskap som kds hade i
valrörelsen, med tanke på den opinion vi alla möter
och med tanke på vad etik och moral kräver i form
av anständiga svar -- berätta hur denna besparing
skall ta sig uttryck i landets kommuner, i vården och
i omsorgen, Stefan Attefall! Vi väntar alla på kds
beskrivning av den utvecklingen.