Herr talman! Denna riksdag har några problem.
Ett tycks vara att Ny demokrati finns här. Vi har
fått höra att det var fel av Socialdemokraterna att
göra upp med oss i någon fråga. Det tyckte
Tobisson. Sedan tyckte Socialdemokraterna att det
var fel över huvud taget allt vad regeringen gjorde
tillsammans med oss.
Det är ganska märkligt egentligen. Jag tycker att
det vore bra om vi någon gång kunde få svar på de
frågor vi ställer och kunde få en saklig kritik av våra
förslag. Jag lovar er, och det beror inte på dåligt
omdöme, att jag tycker inte att jag är intellektuellt
undermålig eller okunnig i jämförelse med herrar
Persson, Tobisson, Per-Ola Eriksson och vilka som
helst. Ändå framställs det på det viset.
Jag skall föregå med gott exempel och svara på
frågor. Lars Tobisson nämnde kyrk-ROT -- den
oheliga alliansen om heliga ting. Vi kan här se hur
Ny demokrati tassar in på traditionella kds-marker.
Vilka gräsliga saker är det som har skett?
Det handlar inte om politiska partier utan om en
sakfråga, nämligen om att vidta s.k. ROT-åtgärder.
Man vidtar åtgärderna, även om det t.ex. råkar
finnas trossamfund i lokalerna, därför att det lönar
sig, därför att det är klokt och därför att det inte är
konstgjord andning. Det är vad vi till stor del
sysslar med i denna riksdag: massvis med
konstgjord andning. Då är det jättebra.
Det gäller arbeten som ändå skall göras. Det är
mycket bättre än att hälla pengar över Hörnlund.
Det har jag varit inne på förut.
Nästa fråga gällde de anställda i offentlig sektor och
vad som görs där. Vi skall se upp. Jag har förut
betonat att det gäller att rationalisera den offentliga
sektorn. Om man inte gör det går det åt skogen med
hela Sverige. Det handlar om skattebetalarna. Det
är de som finansierar den offentliga sektorn. Vi kan
låta bli att tala om riktiga jobb och jobb som inte är
riktiga -- det gäller skattefinansierade jobb. Vi vet
vem som står för de fiolerna.
Vad handlar det om i detta fall? Vi har sagt att man
efter speciellt tillstånd skulle kunna ge just
vårdpersonal dispens att hänga kvar på sina riktiga
jobb i tolv månader.
Varför skall det göras just nu? Om man gör det som
en korrektion är det faktiskt rätt timing. Det kostar
ingenting under denna period. Vi har alldeles
tydligt tidsbegränsats. I andra fall gör man sådant.
Man tillgriper konjunkturpolitik och vidtar olika
åtgärder i olika konjunkturskeden.
Om ett år är det förmodligen för sent att göra en
sådan här sak. Då skall man inte göra det. Vårt
förslag gäller fr.o.m. nu och tolv månader framåt.
Det hade gått bra att hänga på detta förslag.