Herr talman! Jag skall ge Lars Bäckström det
erkännandet att det är trevligt att diskutera med
honom, till skillnad från föregångaren här,
eftersom vi kan diskutera sakfrågor som också är
viktiga i finansutskottets betänkande.
När det gäller ROT-sektorn kan jag bara
konstatera att ingen skall komma och påstå att jag
talar i eget intresse när jag bestrider värdet av
ökade satsningar på det området. Jag gör det i alla
fall, därför att jag ser på de ekonomiska
konsekvenserna.
Det förhållandet att vi nu inte bygger så mycket
bostäder är endast till en del ett
konjunkturfenomen. Jag menar alltså att beslutet
att dra ner på boendekonsumtionen i landet
fattades med den skatteomläggning som gjordes
och som vi moderater inte deltog i. Vi kritiserade
bl.a. att man så kraftigt drog upp beskattningen av
boendet, och jag sade här i kammaren den
gången -- jag blev kritiserad för slarvighet, men jag
kan upprepa det -- att den omläggning som gjordes
skulle leda till att vi fick bo i ett hål i väggen och
cykla till jobbet med ett smörgåspaket på
pakethållaren. Det är detta som är på väg att
inträffa, och därför bestrider jag att vi kommer
tillbaka till ett byggande av bostäder i den
storleksordning som tidigare förekommit.
Talet om att vi inte har sänkt skatter tycker jag var
så dumt att det vill jag inte ens kommentera. Låt
mig bara ge beskedet att medan skattetrycket var
56--57 % av BNP när vi tog över så är det nu ca 50
och fortfarande på väg nedåt. Detta får alla hushåll
i landet nytta av. Även i de fall då det är sänkta
löneskatter eller sänkta skatter på kapitalbildning
innebär det att det skapas jobb, att vi får en
ekonomisk verksamhet som alla blir delaktiga av.
Så fungerar det i nationalekonomin.
Då kommer vi över till detta att folk har fått det så
mycket sämre. Det är faktiskt så, om man återigen
går till finansplanen, att trots de problem vi
onekligen har haft med den ekonomiska nedgången
har det bara varit ett år då hushållens disponibla
inkomster har minskat, och det var förra året. Nu
är de på väg uppåt igen. Det är anmärkningsvärt att
vi har lyckats hålla levnadsnivån uppe på det viset,
med hänsyn till de yttre svårigheterna.
Till slut kommunsektorn. Jag menar att vi måste
tänka oss att det kan ske omställningar där också.
Vi diskuterar just i finansutskottet ett förslag om att
satsa överblivna AMS-medel på att förhindra att
förändringar i kommunsektorn äger rum, att
uppsägningar träder i kraft. Vi hade en skrivelse
från Kommunförbundet som sade att av över
700 000 i denna sektor räknar man med att 4 000
skulle kunna bli föremål för uppsägningar. Jag
menar att det vore konstigt, inom ett så stort
område, om det inte behövdes förändringar,
rationaliseringar och omställningar åtminstone i
den utsträckning som 4 000 av mer än 700 000
utgör.