Fru talman! Också jag kan hålla med om det
mesta som Berndt Ekholm har sagt i sitt engagerade
anförande. Jag har närmast en fundering över ett
uttryck som Berndt Ekholm använde. Om jag fattade
rätt sade han ungefär att det gäller att samarbeta med
utvecklingsinriktade regeringar. Jag håller med om att
det är viktigt att man gör det, för det är grundläggan-
de. Men man kan fundera över vad Berndt Ekholm
här menar med "utvecklingsinriktade". Det kan gälla
på det politiska planet, och det kan också gälla på det
ekonomiska planet. Detta är inte alltid helt enkelt.
Vi har när det gäller samarbete med utveck-
lingsinriktade regimer en del kritik att anföra från vårt
håll, nämligen mot att svenskt bistånd går till dikta-
turstater som egentligen inte visar några tendenser till
att ändra sig. De kan ekonomiskt vara framgångsrika:
Vi har i dag fått höra exempel som Vietnam och
Laos, och vi kan också peka på flera afrikanska län-
der, på Kuba osv., stater som vi bedriver utvecklings-
samarbete med.
Hur ser Berndt Ekholm på detta? Hur länge ska vi
ligga kvar med bistånd till regimer som definitivt inte
är utvecklingsinriktade på det politiska området? Är
det rätt politik att där ligga kvar med bistånd?