Herr talman! Den konstitutionella utgångspunkten
för granskningen av frågan om regeringens skyldighet
att överlägga med Utrikesnämnden är bestämmelser-
na i regeringsformen 10 kap. 6 §.
Regeringsformen reglerar regeringens förhållande
till Utrikesnämnden. Regeringen ska fortlöpande
hålla Utrikesnämnden underrättad om utrikespolitiska
förhållanden som kan ha betydelse för riket och
överlägga med nämnden när så erfordras.
I alla utrikespolitiska ärenden ska regeringen före
avgörandet överlägga med nämnden, om så kan ske,
är bestämmelsen formulerad. I förarbetena till rege-
ringsformen tolkas uttrycket om så kan ske i fall där
överläggning inte hinns med på grund av ärendets
brådskande natur.
Måndagen den 31 januari i år gjorde regeringarna
i 14 medlemsländer i EU ett uttalande där man förkla-
rade: Om Österrike får en regering där det högerex-
tremistiska FPÖ ingår, kommer regeringarna inte att
främja eller godta några officiella kontakter på poli-
tisk nivå.
Förslaget om att göra ett gemensamt uttalande an-
gående Österrike diskuterades för första gången vid
ett telefonsamtal mellan Portugals premiärminister
och statsminister Göran Persson den 30 januari vid
19-20-tiden på kvällen. Frågan måste hanteras med
stor skyndsamhet. Sverige kunde säga ja till att vara
med på aktionen eller ställa sig vid sidan om övriga
13 medlemsländer och därmed stå ensamt mot Öster-
rike. I den situation som förelåg på kvällen den
30 januari, sannolikt då med 14 eniga EU-stater med
regeringar av olika politisk hemvist, var det statsmi-
nisterns och utrikesministerns bedömning att anta att
innehållet i det gemensamma uttalandet inte var kon-
troversiellt i ett svenskt inrikespolitiskt perspektiv.
Herr talman! De utfrågningar som utskottet har
gjort i det här ärendet, av utrikesrådet Sven-Olof
Petersson, av statssekreterare Lars Danielsson, av
utrikesminister Anna Lindh och av statsminister Gö-
ran Persson, styrker alla den bild som jag har beskri-
vit.
I normala fall, det är alla eniga om, var detta ett
ärende som skulle ha genererat överläggningar med
Utrikesnämnden. Men på grund av tidsbrist var det
inte möjligt. Utskottsmajoritetens slutsats är att stats-
råden hade grund för sin bedömning. En överläggning
med Utrikesnämnden hanns helt enkelt inte med före
avgörandet att ställa sig bakom det gemensamma
åtagandet att vidta politiska åtgärder mot Österrikes
nya regering.
Utskottet är enigt om att regeringen måste upp-
märksamma de problem som en brådskande och in-
formell beredning av samordnade utrikespolitiska
ställningstaganden innebär. Detta gäller särskilt med
tanke på samarbetet inom den europeiska unionen.
Det är också angeläget enligt utskottets mening att
sådana ställningstaganden dokumenteras. Det är vik-
tigt att påpeka att regeringen endast på mycket goda
grunder kan underlåta att överlägga med Utrikes-
nämnden i ärenden av större vikt. I det här betänkan-
det framhåller utskottet att även om ärendet är bråds-
kande kan det många gånger finnas möjligheter att i
någon form åstadkomma överläggningar med nämn-
den.
Herr talman! I Österrikeärendet har vi i gransk-
ningsarbetet, bl.a. i utfrågningarna förstås, kommit att
diskutera själva saken, dvs. uttalandet, markeringen
mot att Jörg Haiders högerextrema parti deltar i rege-
ringsbildandet i ett EU-land. Än mer har vi dock
diskuterat formen, formen för hur det gick till, efter-
som det är vår konstitutionella uppgift.
En utgångspunkt för oss har varit att uttalandet i
sig var förenligt med svenska intressen, och att det i
den meningen också var att betrakta som tämligen
okontroversiellt. Reservanterna har, som vi också har
hört, lagt tyngdpunkten i sin kritik på att Utrikes-
nämnden kunde, borde och skulle ha underrättats.
I denna fråga har reservanterna som vi nyss hörde,
i det här fallet Folkpartiet och Centerpartiet, funnits
sig föranlåtna att tillfoga ett särskilt yttrande om att
det är just formerna för beslutet som man kritiserar. I
sakfrågan är Folkpartiet och Centerpartiet eniga med
oss om att det var naturligt att Sverige anslöt sig till
den föreslagna aktionen.
Herr talman! Frågan infinner sig onekligen inför
det här särskilda yttrandet: Menar Folkpartiet och
Centern med sitt yttrande att de inte litar på att Mode-
raterna och Kristdemokraterna, som är sällskap i
reservationen, sympatiserar med åtgärden som sådan?
Herr talman! Jag yrkar på godkännande av ut-
skottets anmälan i betänkandets punkt 1 och avslag på
reservationen. För klarhets skull, herr talman, vill jag
säga att yrkandet även omfattar frågan om informa-
tion i Utrikesnämnden om svenska insatser i Kosovo.
I granskningen av den delen är utskottet helt enigt.