Herr talman! Att tänka efter före är en god regel.
Det borde statsministern, utrikesministern och ambas-
sadör Petersson ha gjort när de fick telefonsamtalet.
Vi har ju fått höra något som har upprört oss
mycket, nämligen att man över huvud taget inte
tänkte på vare sig Utrikesnämnden eller ens partile-
darna när den här frågan kom upp. Man var så säker
på att den här frågan skulle man klara upp själva.
Björn von der Esch och Åsa Torstensson har
mycket vältaligt utvecklat den borgerliga reservatio-
nen och skälen till kritiken. Precis som Åsa Torstens-
son är vi från Folkpartiet i sak beredda att ställa upp
på de olika EU-ländernas bojkott mot Österrike. Men
vi beklagar väldigt mycket att det skedde under en så
stor brådska, och antagligen en onödig brådska, där-
för att det har ju visat sig att man från finskt håll
bedömde att man hade längre tid på sig att ta ställning
i frågan. Kanske hade Göran Persson, om han hade
orkat, hunnit eller tänkt på det, kunnat lyfta luren och
ringa till de övriga partiledarna för att resonera om
den här frågan och fått höra om det verkligen var fullt
så bråttom som det förespeglades honom.
Jag har i mitt inledningsanförande yrkat på god-
kännande av anmälan i reservation 1, och det vidhål-
ler jag.