Fru talman! Jag tror jag gör Pär-Axel Sahlberg en
stor tjänst genom att inte kommentera hans anförande.
Det är bland det enfaldigaste jag har hört i denna
kammare, och det säger inte litet, fru talman.
Här har vi kommit överens om en gemensam
skrivning som Pär-Axel Sahlberg själv säger att han
står bakom. Resultatet blir då en våldsam utskällning
av utskottets ordförande och andra ledamöter för
denna gemensamma skrivning. Detta, fru talman, är
enfald. Jag står för det uttrycket och tänker, för Pär-
Axel Sahlbergs eget bästa, inte ytterligare kommente-
ra hans anförande.
Det som har hänt är ingen tillfällighet när det gäl-
ler Thage Peterson. När han tillträdde som försvars-
ministern 1994 fick vi omedelbart reda på att de pro-
blem som fanns i det svenska försvaret var företräda-
rens fel. Det var företrädarens fel att förband måste
läggas ned och att det fanns svarta hål i planeringen.
Att JAS-projektet hade brister var också företrädarnas
fel.
Thage Peterson var oförsiktig nog att tillsätta en
särskild utredning med ett antal opartiska experter, en
statlig utredning, om detta. De granskade påståendena
och kom enhälligt fram till att detta var fel. De svarta
hålen berodde inte på något slöseri hos någon företrä-
dare utan på krondeprecieringen, bristande kompen-
sation och på beslut som Thage Peterson själv hade
fattat. Han fick svart på vitt på att hans anklagelser
saknade grund. Men han vidhöll dem. Thage Peterson
kan bara inte ha fel. Det är en nycklarna till vad som
har hänt i den här affären. Om kartan och verkligheten
inte stämmer överens för Thage Peterson, så är det
verkligheten som det är fel på.
Dessutom var det fel på JAS-projektet, sade Tha-
ge Peterson. Det granskades också av en särskild
utredningsgrupp. Jag vill minnas att det var inom
Riksrevisionsverket. De gjorde en noggrann utred-
ning. Den kom fram till att så inte var fallet. Det var
tvärtom ett projekt som väl hade hållit kostnadsra-
marna och blivit billigare än andra projekt.
De här anklagelserna vidhölls, och allt utom möj-
ligen förlusten av Finland år 1809 var väl företrädar-
nas fel. Då föreslog några moderater i försvarsutskot-
tet att en särskild utredningsman skulle titta på dessa
påståenden. Det avvisades skriftligen av Thage Peter-
son - brevet är offentlig handling - med motiveringen
att han minsann visste var felet låg, och det var inte
hans. Någon utredning behövdes därför inte, Pär-Axel
Sahlberg, enligt Thage G Peterson.
Därför måste jag säga att det var modigt av Thage
Peterson att ropa på JK i Volvo-Arbogaaffären. Det
är ju på JK:s bedömningar som utskottet bygger sina
bedömningar. Justitiekanslern kom ju med all önsk-
värd tydlighet fram till att regeringen och försvars-
ministern hade handlat utan att veta vad man besluta-
de om. Ett regeringsbeslut på ½ miljard kronor med
stora konsekvenser för människorna i Arboga fattades
utan att det föredragande statsrådet, och än mindre
hans regeringskolleger, visste om innehållet.
JK tittade också på påståendena om att det här
avtalet inte var giltigt och att FMV och försvaret
skulle få stå för det. Det var civilrättsligt bindande.
Thage Peterson hade fel också på den här punkten.
Det gick inte att ändra på det hela. FMV är en upp-
dragsmyndighet som inte har några egna pengar utan
utför uppdrag mot betalning enligt fastställd taxa.
Också det var fel.
Konstitutionsutskottet har ju varit snällt. Vi har
haft vår soliga vår i år. Vi har inte granskat hela den
här affären. Vi har inte granskat Thage G Petersons
uttalanden om att här förelåg en konspiration av lan-
dets överbefälhavare och försvarsindustrin riktad mot
honom. Vi har varit snälla och avstått från detta.
Statsministern har prickat Thage G Peterson mer
än vad konstitutionsutskottet har gjort. Statsministern
tog ju avstånd från de här uttalandena. När Överbe-
fälhavaren sade att han skulle ställa sin plats till för-
fogande om det här var korrekt, konstaterade stats-
ministern att detta icke vara någon konspiration. För-
svarsministern var ute och pratade.
Sedan har Thage Peterson hävdat att detta militä-
rindustriella komplex är efter honom. Han har citerat
den förre överbefälhavaren i USA, generalen och
presidenten Eisenhower. Hade Eisenhower fortfaran-
de varit vid liv hade han säkerligen skickat ett tele-
gram till sin svenske vapendragare med texten: Stå på
dig, Thage!
Utskottet är enigt i sin bedömning av Volvo-
Arbogaaffären. Vi konstaterar att Thage G Petersons
handlande har varit sådant att han ej kan undgå kritik.
Jag tycker att det är tämligen meningslöst att fundera
över exakt vilken grad av kritik detta innebär. Det är
ett slags exegetik som man gärna ägnar sig åt i vissa
sammanhang och på visst håll, men det är faktiskt inte
huvudsaken. Vad som har hänt har klarlagts dels
genom Justitiekanslerns genomgång, dels genom
konstitutionsutskottets utfrågningar. Jag tycker att
detta är svar nog. Jag känner personligen inte något
behov av att trappa upp kritiken med ett antal olika
adjektiv.
Men jag kan hålla med om att det nog borde bli en
viss ödmjukhet när JK och ett utskott kritiserar. Men
skam den som ger sig, tänkte Thage G Peterson. I det
pressmeddelande han skickade ut efter det att utskot-
tet hade offentliggjort sin kritik hoppar han på sin
företrädare än en gång, Pär-Axel Sahlberg, och säger
att det är hans fel att rutinerna på Försvarsdeparte-
mentet var som de var. Vad är detta för kvalificerat
nonsens? Förlåt att jag använder detta litet kraftiga
uttryck.
De rutiner som fanns där för handläggning av så-
dana här ärenden fanns innan jag kom dit, och de
fungerande utmärkt under ett antal försvarsministrar.
Det är inte rutinerna det är fel på. Det är de personer
som tillämpar dem som ibland inte klarar av att sköta
hanteringen. Rutinerna som sådana är utmärkta om de
verkligen tillämpas. Problemet var ju att de inte till-
lämpades den här gången.
Här har jag svårt att se ursäkter för Thage G Pe-
terson. Han har varit kommunalråd, statsråd, indust-
riminister, talman och riksdagsman. Han har en unik
politisk erfarenhet. Han har dessutom varit ordförande
i konstitutionsutskotten. Han kan inte säga att han var
nybörjare, Pär-Axel Sahlberg, att han blev lurad, att
han inte kände till detta och att han inte visste någon-
ting. Han tillhör de mest erfarna i svensk politik när
det gäller arbete i det offentligas tjänst och arbete
inom Regeringskansliet. Han om någon borde ha känt
till hur en sådan här fråga faktiskt skulle handläggas.
Det är inte rutinerna, fru talman, som det är fel på.
Det handlar om ett sätt att hantera regler. Det handlar
om en syn på den egna ofelbarheten. Det handlar om
en regeringsstil som inte höll för verkligheten. För det
måste faktiskt Thage Peterson ta ansvaret.
Jag medger gärna att det kan finnas förmildrande
omständigheter. Konstitutionsutskottet har när det har
granskat ärendet pekat på att det har varit sjukdoms-
fall och en del annat. Detta fritar icke den dåvarande
försvarsministern från ansvar i denna fråga.
Attackerna mot Överbefälhavaren och försvarsin-
dustrin har faktiskt inte, Pär-Axel Sahlberg, ett dyft
med eventuellt bristande rutiner i Försvarsdeparte-
mentet att göra. Det fanns faktiskt under min tid inga
rutiner eller regler för hur man skulle lappa till över-
befälhavare eller försvarsindustrin.