Fru talman! Kurt Ove Johansson skulle faktiskt
mycket väl kunna stå bakom den här reservationen.
Det som sägs där om vad som bör undersökas är pre-
cis det som han själv räknade upp, alltså frågor om
regeringens beredskap för valutakriser, kontakterna
mellan regering och opposition och kontakterna med
Riksbanken. Det är precis det som står i reservatio-
nen. Vi är inte oense på den punkten. Detta bör och
skall utredas.
Frågan om fristående forskning är något helt an-
nat. Kurt Ove Johansson får anstränga sig litet för att
hålla isär de olika delarna i detta. Det finns aspekter
på den här frågan, precis som på alla mycket stora
politiska skeenden, som mera hör hemma i statsveten-
skaplig forskning eller i forskning inom ekonomisk
doktrinhistoria o.d. Det handlar här om ett sätt att se
på hur ekonomisk politik bör bedrivas som egentligen
inte ett konstitutionsutskott kan ha någon mening om
men som ekonomer av facket däremot kan ha mycket
att säga om, kanske också mycket kritiska saker. Det
kan gälla den konsensus som rådde mellan regering
och opposition vid den här tiden. Men detta är något
annat än KU:s uppgift.
Jag förstår att grundfrågan om vad som insinueras
i den anmälan som har vållat socialdemokraternas
problem går Kurt Ove Johansson förbi även den här
gången.