Fru talman! I september 1995 informerade Thage
Petersson försvarsindustrin om att förändringar i
produktionen skulle anmälas till bl.a. Näringsdepar-
tementet och Arbetsmarknadsdepartementet. Under
förhandlingarna mellan Volvo Aero och FMV under
1996 aktualiserades frågan om nedläggning av fabri-
ken i Trollhättan. Då väcktes också frågan hur denna
förändrade struktur skulle beaktas i avtalet mellan
staten och Volvo. Under sommaren 1996 fick FMV
det formella uppdraget från regeringen att teckna
avtal med Volvo Aero om underhåll av flygmotorerna
RM8 och RM12, dvs. Viggen- och JAS-motorer.
Avvecklingstiden för Viggenmotorerna var fortfaran-
de oklar. Övergången till JAS medförde en annan typ
av underhåll, och i takt med avvecklingen och mins-
kade flygtimmar för Viggen skulle underlaget för
verksamheten i Arboga minska. Volvo hade inte hel-
ler lyckats komplettera verksamheten i Arboga med
civil verksamhet.
Anmärkningsvärt, och en del av komplikationen i
den här frågan, är att Volvo skötte förhandlingarna
med FMV med två olika grupper. Den ena hade för-
ankring i Arboga och förhandlade om teknik och
underhållsvolym. En annan förhandlingsgrupp, som
kom från Trollhättan, förhandlade om den del som
kom att omfatta strukturavtalet. Mellan dessa båda
grupper delades uppenbarligen inte informationen
ömsesidigt. I oktober 1996 begärde Volvo att struktu-
ravtalet skulle behandlas med sekretess. Man sade att
det innehöll särskilt känsliga uppgifter.
Under den här tiden delgav Volvo sin oro för att
underhållsvolymen kunde komma att ge problem för
verksamheten i Arboga. Några formella kontakter
med departementen enligt instruktionen eller förslaget
från Thage Peterson i september 1995 togs aldrig från
Volvos sida. Då statssekreterarna Nygårds respektive
Rekke fick informationen fick de följande klart för
sig: För det första att informationen var en under-
handsinformation som inte skulle spridas, och för det
andra att Volvo, när företaget hade underlag för ett
ställningstagande, skulle återkomma i vederbörlig
ordning. Det var alltså statssekreterarnas uppfattning.
Fru talman! Informationen var så sekret att den
inte ens behandlades mellan förhandlingsgrupperna
från Arboga respektive Trollhättan. Inte heller hade
chefen i Arboga insyn i eller information om att för-
handlingen var på väg att leda till nedläggning av
Arbogafabriken.
Den 19 december förra året fattade regeringen sitt
beslut. Det skall jag återkomma till. Dagen efter, den
20 december, undertecknades avtalet mellan Försva-
rets materielverk och Volvo Aero efter ett telefonsam-
tal mellan FMV och Försvarsdepartementet. Detta
avtal innefattade kostnaderna för flyttning av Volvo
Aeros verksamhet från Arboga till Trollhättan. Sam-
ma dag bjöds personalen i Arboga på tårta och fick,
på basis av den information som fanns i Arboga, be-
sked om att verksamheten där såg ut att vara räddad.
Man talade t.o.m. om en treårsperiod. Detta är en
illustration av det informationsflöde som fanns i ären-
det.
Nu är det dock självfallet inte Volvo Aero som vi
granskar, även om jag kan förstå att de anställda i
Arboga har synpunkter på detta hemlighetsmakeri
från Volvos sida. Det är vidare viktigt att se att Volvo
inte brydde sig om att informera ansvariga departe-
ment. Man kan lätt få känslan av att Volvo gärna såg
att ansvaret för nedläggningen i Arboga flyttades från
Volvos styrelses bord till regeringens.
En kolumn i tidningen Nerikes Allehanda formu-
lerar det hela så här:
Förklaringen är nog de förpestade interna relatio-
nerna inom Volvo Aero. Koncernledningen i Trollhät-
tan gick bakom ryggen på alla i Arboga. Det framgick
på ett pinsamt sätt när Pär-Axel Sahlberg i tisdags
pressade Arne Wittlöv. Troligen begränsade Volvo
informationen för att göra faktum nästan fullbordat,
innan aktörer i Arboga skulle hinna mobilisera för
politiska påtryckningar.
På så sätt kunde man använda detta i sin politiska
kritik av bl.a. försvarsbeslutet 1996. Sakförhållandet
är dock sådant att det i sig är omläggningen till fly-
gande divisioner med JAS i stället för Viggen som har
lagt grund för denna strukturella förändring. Till det
kommer Volvos misslyckande med att ersätta detta
med civil verksamhet. Om detta sedan stämmer över-
ens med löftet i samband med Volvos övertagande av
FFV Aerotechs verksamhet i Arboga då Volvo lovade
fortsatt verksamhet i Arboga - det ligger helt utanför
den här granskningen.
Fru talman! Granskningen omfattar dåvarande för-
svarsminister Thage Petersons ansvar för de beslut
regeringen har fattat. Då Thage Petersson vid ärende-
beredningen ställde frågan om avtalet mellan FMV
och Volvo fick han besked om att det var ett rent
rutinärende. I efterhand vet alla att detta besked inte
var korrekt. Att statsrådet dock verkligen uppfattade
ärendet som en rutinfråga kan noteras genom formu-
leringen av regeringens beslut. Regeringen hänvisar
visserligen till det underlag som fanns från ÖB och
FMV, men beslutet visar att man inte hade full kon-
troll över ärendets omfattning. Det uppfattades därför
som ett rent underhållsärende. De stora strukturella
konsekvenserna som ligger nedladdade i beslutet
förbigås. Det är allvarligt.
KU:s granskning är därför entydig. Ett statsråd
har det övergripande ansvaret för sitt departement.
Ministern kan därför inte undgå viss kritik i detta
ärende. Självfallet har dessa tidigare utformade dåliga
rutiner nu förändrats.
Det finns ytterligare ett antal frågor man kan stäl-
la: Är det rimligt att ett statligt verk, FMV, har ett
förhandlingsmandat som kan ge så här stora syssel-
sättningseffekter på en ort i Sverige? Borde FMV:s
ansvar också omfatta information till ansvariga depar-
tement vid sådana uppgörelser?
Vi har inte granskat den frågeställningen eller
problematiken, men Justitiekanslerns granskning har
visat att FMV varit tydligt mot Volvo och påmint
företaget om dess ansvar i den här frågan.
Allt detta ger kuliss och nyanser till detta ärende.
Kvar står - och det har i motsats till vad Birgit Frig-
gebo sade också bekräftats av ansvarig minister - att
riksdagen inte kan annat än att rikta kritik mot den
ansvarige ministern. KU har också konstaterat att de
bristfälliga rutinerna nu setts över.
Den högljudda kritik vi har hört under det här
ärendets hantering från bl.a. moderater och folkpartis-
ter, skall nu sättas i relation till den skrivning som KU
valt, och som resulterat i en beskrivning av ministerns
ansvar och att han inte kan undgå viss kritik för det
inträffade. Detta är det eniga yttrandet från KU.
Birgit Friggebo efterfrågade vid utfrågningen var-
för Thage Petersson dröjt med ursäkten till bl.a. ÖB i
Arbogaaffärens efterdyningar. Hon kom tillbaka till
frågan i dag. Själv talar hon - utan något underlag i
det ärende vi har behandlat och utan att det är något
som belysts i utskottets bedömning - om Thage Peter-
sons "rörmokeri och ordvrängeri". I en annan ord-
växling säger den tidigare försvarsministern: "Det är
ju strid om ord." Friggebo fräser då: "Det är precis
Thage Petersons bästa gren."
Jag undrar när Friggebos ursäkt till statsrådet
kommer, inte minst mot bakgrund av det tjusiga in-
ledningsanförandet om KU:s konstitutionella klass.
Anser KU:s ordförande att hon upprätthåller KU:s
anseende genom sådana här utfall? Sedan den 24 april
har jag undrat: Vad betyder ordparet "rörmokeri och
ordvrängeri"?
Moderaterna har gjort rätt stort väsen av att det är
försvarsbeslutet som resulterat i nedläggning av verk-
samheten i Arboga. Nerikes Allehanda har följt detta
mycket väl, och man skriver i en kolumn den 18 april:
"Det förekom ett försök att antyda att olika alternativ
i försvarspolitiken hade gjort skillnad för Arboga.
Under utfrågningen av Arne Wittlöv, Volvo Aeros vd,
sa förre försvarsminister Anders Björck (m) att 'med
en annan regering och en annan försvarsminister
hade detta aldrig inträffat. Jag har aldrig röstat för
detta försvarsbeslut.' Nej, det har han inte. Men han
är fräck." Det skriver man i Nerikes Allehanda. Man
skriver också att vad gäller Viggenflygningarna ingick
inte någon som helst annan dimensionering i Modera-
ternas förslag.
Därför frågar jag Anders Björck, som också ställt
sig bakom KU:s eniga yttrande, om det finns någon
korrigering att lämna. Eller är det ett så viktigt själv-
ändamål att få delta i en enig kommentar om viss
kritik att argumenten vid varje tillfälle kan anpassas
till rådande medieläge? Är KU en privat teaterscen
för Björcks medieexponering? Jag är mycket kritisk
till att så rutinerade politiker använder sitt KU-
engagemang i sådana syften och till det som kan
upplevas som nuvarande och f.d. statsråds privata
vendettor.
Vi socialdemokrater i utskottet har självständigt
fattat det rakryggade beslutet att formulera vår kritik
till ett statsråd i den socialdemokratiska regeringen.
Vi är övertygade om att det ministära ansvaret är
viktigt i vår konstitution. Ansvaret för statsrådens
departement sträcker sig utöver det som kan över-
blickas vid varje tidpunkt. Vi skulle annars hamna i
en omöjlig situation för ansvarsutkrävande. Detta har
vi framfört i vårt förslag till utskottets bedömning.
Det är på allvar. Vi vill inte bli lekbollar i f.d. stats-
råds vedergällningsförsök. KU är nämligen inte top-
politikernas egen arena. Det är parlamentets och fol-
kets viktiga kontroll över makten.
Jag ser fram mot att också det finns med i det
samtal vi nu behöver föra, där vi för övrigt är ense om
att ministerns ansvar sträcker sig utöver de besked
han får i sin ämbetsutövning.