Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 5 §) Riktlinjer för den ekonomis- ka politiken, utgiftstak, ändrade anslag för bud-

KARIN ISRAELSSON (c), 1996-06-11 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Den diskussion som i dag pågår och

som kommer att pågå i kammaren, är orsakad av de

stora besparingar som vi har ålagt oss för att klara den

svenska ekonomin. Man kan inte spara utan att det ger

effekter på ett eller annat område.

Inom socialförsäkringssystemen har vi varit vana

vid att kunna vara ganska spendersamma och lägga ut

stora summor. Vi har motionerat flitigt om små för-

ändringar under många års tid. Det har sedan gjort att

systemen också har blivit lappverk. Det som de från

början varit menade att ge har kanske gått förlorat.

Det är väldigt svårt att hålla styr på alla de här områ-

dena.

Vi kan också avläsa ett stort motstånd från många

håll när det gäller de besparingar som vi tar ställning

till i dag. Det har alltid funnits när vi har diskuterat

besparingar i transfereringssystemen. Man vill skydda

de svaga grupperna. Det har vi inte heller alltid lyck-

ats göra tidigare. Ett av de stora problemen när man

förändrar i socialförsäkrings- och transfereringssys-

temen är att det är stora pengar som finns, för dem

som har små omständigheter. Det är alltså stora be-

sparingar att göra vid små förändringar även där.

När det gäller tandvårdsförsäkringen har riksdagen

tagit emot ett antal propositioner från olika regeringar,

men inte kunnat acceptera något av förslagen. Också

inom det området krävs nu en förändring och en be-

sparing som jag tror kan ge effekter för dem som har

en dålig tandhälsa. De allra flesta som besöker tandlä-

karen betalar bara 700 kr eller därunder för sin tand-

vård. De som har kostnader därutöver har något större

behov. De utgör den största gruppen, och man har i

det här förslaget också lagt in den största subventio-

nen för den gruppen. Det tycker jag är alldeles riktigt

att man gör. De som betalar därutöver har stora kost-

nader. Det är helt riktigt. Men man skall inte vänta

med sin tandbehandling tills man hamnar i den grup-

pen. Det är viktigt att man sköter tandhälsan så att

kostnaden blir lägre.

Förslaget innebär också att kostnader för ädelme-

taller inte är bidragsgrundande. Det kommer att öka

besparingen. Även situationen när det gäller högkost-

nadsskyddet i tandvårdsförsäkringen kommer därmed

att förbättras.

Jag hoppas att den arbetsgrupp som nu tillsätts ges

handlingsfrihet och att det finns en parlamentarisk

förankring på ett eller annat sätt, så att man också kan

få en enighet för förslaget i riksdagen.

Jag har synpunkter på det som har aviserats i pro-

positionen, men jag avstår från att framföra de syn-

punkterna här. Jag hoppas på att kunna göra det i ett

senare skede i stället.

Reservation nr 54 i finansutskottets betänkande

stöds också av Centerpartiet. Den berör barn- och

ungdomstandvården. Det är bara en miss att det inte

finns med i reservationen.

Det fanns ett förslag om att högkostnadsskyddet i

läkemedels- och läkarförmånen skulle höjas till 2 500

kr. Anledningen var densamma - kostnaderna ökar,

pengarna minskar och man måste på något vis snabbt

se till att man får en balans. Visserligen är förslaget

från HSU 2000 framlagt, och tanken är att det också

skall sättas i sjön den 1 januari. Men det högkostnads-

skydd som nu införs innebär att kostnaderna också

kommer att begränsas. Vi har i utredningar och på

andra ställen sett att om man inför kostnadsbefrielse

för en förmån så ökar också konsumtionen. Det gäller

även läkemedelskonsumtionen. Förhoppningsvis skall

det här också begränsa överkonsumtionen av läkeme-

del.

Det finns en stor oro hos en del av debattörerna att

sjuklön innebär att egenföretagare inte kommer att

anställa människor. Men jag kan inte se att den över-

kompensation som varit under de år som gått sedan

sjuklönen infördes också har inneburit att man har

anställt fler människor. Jag tycker därför att det ar-

gumentet inte håller. Det har funnits en klar överkom-

pensation. Men i dagens proposition aviseras också en

sänkning av arbetsgivaravgifterna, och förhoppnings-

vis ger det ett incitament för att anställa fler männi-

skor.

Innan sjuklönen infördes fick ju de små arbetsgi-

varna betala de stora arbetsgivarnas kostnader för

sjukfrånvaro. Det var ett av skälen till att sjuklönen

infördes. Att perioden nu förlängs med 14 dagar lig-

ger helt i linje med försöket att komma ifrån de stora

system som inneburit att man inte haft kontroll över

sjukfrånvaron i företaget. Detta kan ge den möjlighe-

ten.

Centerpartiets förslag om ett grundtrygghetssys-

tem vinner enligt min mening alltmer terräng. Det är

en snårskog av olika transfereringssystem. Förslaget

innebär ett skydd för de svaga. Det är en samordning

av transfereringssystemen och det ger också en be-

sparing. Jag är helt övertygad om att vi snart kommer

att kunna ta ställning till ett enklare och överskådliga-

re transfereringssystem, som också innehåller en

grundtrygghetstanke för framtida behov.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KARIN ISRAELSSON (c): (forts. från 5 §) Riktlinjer för den ekonomis- ka politiken, utgiftstak, ändrade anslag för bud- (1996-06-11) — PRESS0