Herr talman! Jag har några kommentarer i anled-
ning av de senaste inläggen när det gäller förslagen i
betänkandet inom socialförsäkringssektorn. Socialför-
säkringsutskottet har närmast yttrat sig över utgiftstak
samt ändrade anslag innevarande budgetår, dvs. det
som finns under rubriken tilläggsbudget. Övriga be-
sparingar som regeringen har pekat på bereds fortfa-
rande och presenteras för riksdagen i höst. Därför har
utskottet inte nu behandlat detta, utan det kommer
alltså senare.
Frågan om utgiftstak och budgetförstärkande åt-
gärder måste ju självfallet sättas in i ett ekonomiskt
sammanhang. Vi vet ju alla hur statsfinanserna såg ut
på hösten 1994. I det läget gällde det att snabbt kom-
ma till rätta med budgetunderskottet och få stopp på
ökningen av statsskulden. Därför kom de sanerings-
program som vi har lagt fram.
Att göra besparingar i socialförsäkringssektorn är
inget mål i sig för oss socialdemokrater. Det hänger
helt ihop med det statsfinansiella läget. Vi klarar inte
socialförsäkringarna och den gemensamma sektorn
om vi inte har en stabil och säker ekonomi. Det är
sanningen. Det är därför vi tvingas göra detta.
Oppositionen talar med mycket stor indignation
om besparingarna. Jag tror att ni skall vara något
försiktiga där. En stor del av oppositionen hade ju
ansvaret under perioden 1991-1994 då vi fick ett
sammanbrott i ekonomin. Jag tror att ni också skall
vara försiktiga eftersom ni också tvingas göra in-
dragningar som får mycket stora konsekvenser för
enskilda människor därför att ni inte har något större
ekonomiskt utrymme.
Vi kan konstatera att oppositionen saknar en sam-
syn i socialförsäkringarna. De olika partiernas förslag
spretar åt olika håll. Längst från verkligheten befinner
sig Moderaterna vars utgiftstak understiger Socialde-
mokraternas med hela 94 miljarder. Det ger natur-
ligtvis mindre resurser för välfärd och utbildning.
Som jag ser det skiljer Moderaterna därmed ut sig i
väsentlig grad när det gäller synen på samhället.
Anmärkningsvärt i den här debatten och i den här
frågan är att Moderaterna i dagens kärva ekonomiska
läge kräver omfattande skattesänkningar med hela 60
miljarder. Därutöver drar man bort 15 miljarder från
den kommunala sektorn. Vem tror på fullt allvar att
en sådan politik gynnar vårt land och skapar välfärd
för folkflertalet?
I det läge vi befinner oss i är det naturligtvis vik-
tigt att åstadkomma någorlunda rättvisa i det politiska
handlandet. De som har de största ekonomiska margi-
nalerna får bidra mest. Det är riktigt och rättvist.
Fördelningspolitiskt finns det därför skäl att komplet-
tera neddragningar med skattehöjningar, och det sker
ju också. Så ser alltså den fördelningspolitiska profi-
len ut.
Det finns ändå anledning att noga följa fördel-
ningseffekterna, inte bara av saneringsprogrammet
utan också av hur arbetslösheten, den ekonomiska
krisen och förändringarna i den kommunala verksam-
heten har drabbat enskilda människor. Där har social-
försäkringsutskottet begärt att regeringen i samband
med kommande förslag utförligt skall redovisa kon-
sekvenserna. Regeringen har också utlovat detta.
Oppositionen försöker att göra en stor politisk grej
av detta. Låt mig då säga att det måste finnas en
skyldighet för alla som lägger förslag, inte bara för
regeringen, att redovisa vilka konsekvenser de får.
Det gäller speciellt om man tar i så våldsamt som
flera talare gör här. Jag kräver att ni själva redovisar
vilka konsekvenser det ena och det andra får. Ni
tvingas ju också att göra kraftiga besparingar, speci-
ellt Moderaterna som begär mycket kraftiga skatte-
sänkningar.
Jag menar att hela den här debatten slår tillbaka på
er själva. Ni måste själva redovisa var ni står i de här
frågorna.
Låt mig till sist säga att för att få ordning på eko-
nomin har vi under ett antal år tvingats göra vissa
besparingar. Men det sker med största omsorg om
välfärden och socialförsäkringarna. Jag vill slå fast att
vi anser att Sverige även i framtiden skall vara ett
välfärdsland med väl utbyggda trygghetssystem som
omfattar alla och har en gemensam finansiering. En
viktig förutsättning är att vi har en stabil och stark
ekonomi. Det måste vi uppnå.