Fru talman! Lars Tobisson, jag trodde att den eko-
nomiska kunskapen räckte till för att konstatera att vi
är beroende av en omvärld där tillväxttakten för när-
varande sjunker. Det skulle vara etter värre om vi
Sverige inte hade tagit ansvar som vi har gjort under
det gångna året.
Angående momsuppbörden vill jag till att börja
med vända på frågan. Jag antar att alla moderater i
denna kammare är överens med oss om att det inte är
bra att subventionera företag, inte heller när det gäller
likviditet, dvs. att ge möjligheter att låna av staten och
till uppskjutande av skatt. Det har varit vår inriktning
att i den reformen se till att ge ett skydd så att detta
har varit möjligt, nämligen att försöka klara företagen
men inte subventionera dem. Det förslag som har
beslutats är långt bättre än det som Bo Lundgren var
pappa till. Det utreddes ju under den förra regeringen,
och det hade vi aldrig kunnat acceptera.
Sedan används ett retoriskt trick i debatten. Plöts-
ligt är allting förtida när det gäller kärnkraften. Var
ligger den exakta tidpunkten? Vet man det i förväg,
Lars Tobisson? Vi har hittills inte vetat när det skulle
smälla i Tjernobyl eller i Harrisburg.