Fru talman! En av de frågor som har diskuterats
väldigt mycket här är frågan om den ökade sjukfrån-
varon. Vi i Miljöpartiet ser väldigt allvarligt på anta-
let utbrända i samhället och de ökade sjukskrivning-
arna.
Antalet sjukskrivningsdagar har de senaste åren
ökat dramatiskt. Inom Uppsala kommun t.ex. har
personalens sjukdagar ökat med 18 %. Vi får likadana
signaler från i princip hela landet.
Det finns många orsaker till de tilltagande sjuk-
skrivningarna. En orsak är att personalens genom-
snittsålder blir allt högre. Men den avgörande faktorn
är någonting som diskuteras väldigt lite i den här
kammaren. Det är de hela tiden ökande prestations-
kraven, som bidrar till både stress och utmattnings-
depressioner. Det visar bl.a. en studie av Karolinska
Institutet. Psykiatriker har gjort djupintervjuer med
150 långtidssjukskrivna där orsaken till sjukskriv-
ningar till ungefär 50 % är depression.
Den negativa trend som vi ser med alltfler sjuk-
skrivningar måste brytas. Lena Ek tog upp frågan om
att vi när det gäller arbetsmarknaden måste se till att
man har en bättre kvalitet på arbetsmarknadsutbild-
ningar. Det håller vi med om. Man ska också satsa på
gymnasieutbildningar och även på högskoleutbild-
ningar. Men jag ser väldigt få förslag från de borger-
liga partierna om hur vi kan minska sjukskrivningar-
na eller stressen.
Vi har i vårt samarbete sett till man tagit fram ett
elvapunktsprogram för hälsa i arbetslivet. Vi inför
också friår i tio kommuner i Sverige. Men det här
räcker inte. Jag tror att vi måste tänka om väldigt
mycket.
När det gäller sjukskrivningarna räcker det inte
med att förbättra rehabiliteringen. Här är Socialde-
mokraterna och Moderaterna emot ett förslag som de
andra partierna här i riksdagen stöder, förutom Väns-
terpartiet. Jag tror att det här handlar om ett system-
skifte. Vi måste kunna minska stressen och utbränd-
heten. Jag ser det lite grann som att vi börjar få en
elitarbetsmarknad där stressen och kraven på arbets-
tagarna blir allt högre och där fler och fler faller ur.
De blir sjukskrivna och hamnar utanför arbetsmark-
naden. Har man varit långtidssjukskriven är det väl-
digt svårt att komma tillbaka. Här tror jag att det
handlar om att minska stressen i arbetslivet i hela
samhället, så att vi inte får den elitarbetsmarknad som
nu faktiskt börjar växa fram.
De viktigaste förslagen som bidrar till detta, som
vi ser det, är att minska arbetstiden och att införa friår
i hela landet.
Det finns vissa bolag som vågar tänka annorlunda.
Ett sådant bolag är IT-bolaget Peak. Där har man
infört sextimmarsdag för alla sina anställda med full
lön. Det gör man därför att man anser att man som
bolag tjänar på detta. Men tyvärr är det väldigt få
bolag som vågar tänka så radikalt. Här tycker vi att vi
behöver göra mer, och här är vi än så länge missnöjda
med det samarbete som finns. Vi har dock åstad-
kommit en del saker, bl.a. friår i tio kommuner.
Bo Lundgren sade i partiledardebatten att proble-
met är att svenskarna arbetar för lite, inte för mycket.
Om det är de borgerliga partiernas alternativ förstår
inte jag hur man ska kunna minska sjukfrånvaron. Jag
tror att problemet är att svenskarna arbetar för myck-
et, inte för lite.
När det gäller friår är det väldigt positivt att så
många ute i samhället anser att detta är en bra idé. Jag
kan räkna upp vilka kommuner som hittills har an-
mält sitt intresse för att ha friår i sin kommun: Boll-
näs, Filipstad, Haparanda, Hultsfred, Håbo, Hällefors,
Kalix, Kalmar, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad,
Katrineholm, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Linkö-
ping, Ljusnarsberg, Lund, Norrtälje, Ovanåker, Paja-
la, Piteå, Sjöbo, Söderhamn, Södertälje, Trollhättan,
Uddevalla, Umeå, Västervik, Åmål och Östersund.
För den enskilde som får ta ut friåret är resultatet
väldigt positivt. Man får ökad livskvalitet och chans
till en återhämtning i livet. Den som går in som vika-
rie för den som har friår, den tidigare arbetslöse, får
lön och ökad kompetens.
Det är den här typen av förslag som vi tror är
nödvändiga för att minska sjukfrånvaron och antalet
utbrända i samhället. Det här är ett systemskifte.
En annan sak som diskuteras väldigt mycket i dag
är den vikande högkonjunkturen. I vår förra budget-
debatt varnade jag för vad som nu händer efter de
fruktansvärda terrordåden i USA: att vi går in i ett
osäkert ekonomiskt läge, att många helt enkelt inte
kommer att våga investera och att man kommer att
omvärdera nyanställningar och se över sin ekonomis-
ka situation. Men redan nu, vilket är ganska snabbt,
kommer det positiva tecken på att det börjar vända. I
går presenterade Föreningssparbankens EMU-panel
en rapport som visade att man nu, vilket är en vikan-
de trend, faktiskt tror att ekonomin i framtiden kom-
mer att gå uppåt.
Det är väldigt farligt när vi håller på och förstär-
ker det som hänt i USA genom att svartmåla ekono-
min, både globalt och i Sverige. Det är vårt politiska
ansvar att se till att ekonomin inte påverkas alltför
mycket av terrordåden i USA.
Det är väldigt många här som anklagar s-v-mp-
samarbetet för passivitet. Jag tycker att det är lite
anmärkningsvärt. Jag vet inte om Moderaterna har
märkt att s-v-mp faktiskt har sänkt skatterna med
nästan 60 miljarder kronor. Jag vet inte om jag skulle
vilja kalla det för passivitet. Mats Odell bekymrade
sig över att statsskulden nu har ökat. Ja, men har Mats
Odell märkt att vi har minskat statsskulden som
procentuell del av BNP varje år? Detta är faktiskt ett
trendbrott. Det vi i samarbetet inte har gjort är att
rusta ned den offentliga ekonomin på det sätt som
Moderaterna vill.
Vi har satsat på förnuftiga skattesänkningar och
på reformer som grön skatteväxling och andra viktiga
reformer. De som haft det sämst har fått det bättre.
Fokus har legat på barnfamiljerna och de mest socialt
utsatta. Det har inneburit förslag som höjt golv i a-
kassan, höjd garantinivå i föräldraförsäkringen, en till
pappamånad, ökat barnbidrag och rätt till barnomsorg
för alla barn. Vi har också vidtagit aktiva åtgärder
mot diskriminering. Det är förslag - vilka tyvärr
kommer att ge resultat först i framtiden - som att
införa en antidiskrimineringsklausul vid offentlig
upphandling, vilket sker nästa år, samt regionala
diskrimineringsombudsmän, vilket också sker nästa
år.
Vi har också gjort väldigt stora och viktiga sats-
ningar på miljön. I dagens debatt är det nästan ingen
som har nämnt miljöfrågorna. De satsningar vi har
gjort ökar förutsättningarna för framtida generationer
att ha en hållbar ekonomi. Det är ett ansvar att i nuti-
den sanera miljön och se till att vi får en hållbar miljö
i framtiden. Vi har under den här perioden genomfört
en skatteväxling på ungefär 7 miljarder kronor. Dess-
utom har vi fördubblat miljösatsningarna mellan 1998
och 2002, från 1,2 miljarder till 2,4 miljarder. Det är
satsningar på miljösanering, skydd av biotoper och
annat. Vi har också satsat på solceller, vindkraft och
biobränsle. Vi har sett till att man får ett lägre för-
månsvärde om man har en bil som går på förnybart
bränsle. Vi har också satsat på ekologisk och mer
miljövänlig produktion. Bl.a. har vi förändrat ekostö-
det, och vi satsar på ekologisk forskning. Dessutom
ska vi utreda om man kan sänka momsen på Krav-
märkta produkter. Djurskyddet förbättras bl.a. genom
inrättandet av en djurskyddsmyndighet.
Det här är väldigt många viktiga och bra reformer.
Ur vårt perspektiv behöver vi dock göra mer, speciellt
på miljösidan. Vi behöver gå vidare med skatteväx-
lingen i snabbare takt. Vi behöver vidta ett antal olika
åtgärder så att vi får en ökad satsning på förnybar
energi. Vi måste satsa mer på kollektivtrafiken, men
även på järnvägen.
Här är vi tre olika partier som tycker lite olika. In-
för nästa mandatperiod hoppas vi i Miljöpartiet få ett
ökat mandat så att vi kan fortsätta med det som vi har
prioriterat, nämligen att satsa på de socialt mest ut-
satta men också på miljön och på en arbetstidsför-
kortning. Här får valet visa var vi hamnar.
En fråga som också diskuteras i dag är Socialde-
mokraternas vallöfte som presenterades under kon-
gressen, nämligen sänkt arbetsgivaravgift i offentlig
sektor. Det här är ett förslag som vi i Miljöpartiet är
tveksamma till. Anledningen är att vi inte vill miss-
gynna friskolor eller privata alternativ. Vi kan där-
emot tänka oss en sänkning av arbetsgivaravgiften
branschvis så att t.ex. områdena vård, omsorg och
skola kunde få sänkt arbetsgivaravgift. Vi tycker inte
att det är bra att man skulle diskriminera privat vård
eller skola mot den offentliga vården eller skolan.
Däremot kan vi se skäl till att man kanske ska stimu-
lera ekonomin, om man nu anser att vi riskerar att gå
in i en lågkonjunktur.
Jag vill också för Miljöpartiets del yrka bifall till
reservation 7, som handlar om EMU.
I går var jag i Bryssel och träffade belgiska par-
lamentet, och det var lite intressant. EU-nämndens
ledamöter i belgiska parlamentet pratade just om
konsekvenserna för EU-samarbetet när nu euron
införs den 1 januari. Det man sade var att när euron
införs måste vi ha en gemensam skattepolitik, en
gemensam socialpolitik, en gemensam finanspolitik
och en gemensam arbetsmarknadspolitik. Har vi inte
det kommer euron att upplösas, eftersom det då blir
sådana konvulsioner inom euroområdet. Den belgiska
regeringen och de belgiska parlamentsledamöterna
var väldigt tydliga i att detta var den fortsättning de
ser. Den fråga de ställde till de besökande svenska
EU-nämndsledamöterna var: Vill ni tillhöra B-laget,
som inte kommer att ha den här gemensamma politi-
ken, eller vill ni påverkas av att det här kommer vi att
genomföra?
Det här är signaler som man får i alla möjliga EU-
länder, inte bara i Belgien, och det är något som ock-
så vi har varnat för. En gemensam valuta kommer att
leda till ett väldigt starkt politiskt tryck för införande
av en gemensam skatte- och finanspolitik och en
gemensam arbetsmarknads- och socialpolitik på EU-
nivå. Det är någonting som vi i den svenska riksdagen
faktiskt inte vill ha.
Jag yrkar för Miljöpartiets del också bifall till re-
servation 7.
Vi har som sagt gjort en hel del för att förbättra
för miljön och för de socialt mest utsatta och genom-
fört en del reformer som är viktiga. Jag nämner inte
alla här i dag. Vi tycker inte att detta är tillräckligt,
men jag tror att det är mycket bättre att, som vi har
gjort, satsa förnuftigt på att försvara och bevara de
offentliga finanserna och att inte bara genomföra
skattesänkningar. Jag tänker då t.ex. på moderaternas
skattesänkningar på kapitalsidan, som skulle leda till
att barnfamiljer får sämre ränteavdrag i fall där de vill
köpa egen bostad.
Jag är lite rädd för att debatten blir väldigt enkel.
Tyvärr blir den det när vi närmar oss en valrörelse.
Bortsett från reservation 7 ställer vi oss bakom bud-
geten i dess helhet.