Fru talman! För att ge ett exempel kan jag säga att
regeringen under våren enligt planerna kommer att
presentera en utförlig beskrivning av barnens situa-
tion. Varför vänta till budgeten med att redovisa den
- och i en särskild bilaga?
Det är inte det som är det avgörande, utan det av-
görande är att riksdagen får en fullödig, god och ak-
tuell information om barnens situation, grundad på ett
bra statistiskt material vad gäller utredningar och
dylikt. Det har vi anledning att ställa krav på, för det
är oerhört viktigt. Men om det till varje pris måste ske
i form av en barnbilaga till budgeten eller i form av
en särskild skrivelse eller både-och är faktiskt under-
ordnat kravet på att informationen och redovisningen
blir så fullödig som möjligt.
Vi skiljer oss alltså inte - det vill jag understryka
- i något slags uppfattning hur viktigt det är att ge en
bra redovisning. Det är inte där skillnaden går. Om
riksdagen nu bifaller motionen, vad händer i prakti-
ken? Då säger man så här: Vi väntar med den här
skrivelsen i vår och lägger den till budgeten i stället.
Då tappar vi några månader i onödan.
Vi skiljer oss inte när det gäller behovet av redo-
visning, det är väldigt stort och viktigt, men i fråga
om formerna. Det kan vara en bilaga. Vi är inte mot-
ståndare till att det blir en bilaga, men vi säger inte att
det till varje pris måste vara en bilaga. Gör inte teknik
av det här när vi är överens i själva redovisningsfrå-
gan.
Föräldraförsäkringen förbättrar vi på olika sätt. I
det reformarbete som vi gör försöker vi att successivt
allteftersom vi får resurser göra förbättringar. Jag
hoppas att det kan komma förbättringar även för
småföretagare. Men när det kan bli kan jag inte säga,
för vi måste först ha pengarna. Vi ställer inte ut några
löften innan vi har pengar.