Fru talman! Jag är i motsats till Johan Lönnroth
mycket glad över att tillhöra ett parti som varken har
bytt namn eller ideologi. Vi i Folkpartiet är mycket
stolta över vår ideologi, och den är oss väl tjänlig
fortfarande. Vi behöver inte använda några knep för
att skilja oss från historien.
Johan Lönnroth höll ett intressant anförande. Det
innehöll praktiskt taget ingen kritik mot regeringen.
Det är ju faktiskt regeringens politik som genomförs i
verkligheten.
Johan Lönnroth gjorde också några andra misstag.
Jag är inte mamma utan mormor till Nathalie. Min
poäng var att ekonomisk politik inte är detsamma som
städning. Det är mycket möjligt att Göran Persson är
jättebra på städning, kanske Johan Lönnroth också -
vad vet jag. Men ekonomisk politik går inte till på det
sättet. Beträffande ekonomin kan man inte ta en sak i
taget. Man måste - precis som det står i konver-
gensprogrammet - försöka att hålla mer än en grej i
huvudet samtidigt. Man måste klara ut både budgetsa-
neringen och tillväxten av jobben. Annars är det hela
dömt att misslyckas, och Sverige fastnar då i massar-
betslösheten.
Johan Lönnroth tog upp frågan om lägre skatt på
tjänstesektorn och konkurrensneutralitet. Jag kan bara
hänvisa till Folkpartiets motioner och annat där det
framgår mycket tydligt att vi självfallet skall vara
konkurrensneutrala. Vi skulle gärna se att man sänkte
momsen, men det går inte att genomföra för närva-
rande. Därför har vi lagt fram ett konkret förslag,
eftersom det är bråttom med jobben. Vi kan inte sitta
och vänta på att andra skall hinna tänka om. Vi vill
sänka arbetsgivaravgifterna i två steg med samman-
lagt ca 7,5 procentenheter.
Johan Lönnroth tycks tro att de nya jobben skall
komma i offentlig verksamhet. Detta är nog dömt att
misslyckas. Det är ungefär som de socialdemokratiska
människorna från bildningsförbunden som tycks vara
fast där. Jag tycker nog att frågan om den kommunala
sektorns stabilitet borde riktas snarare till Göran Pers-
son, som har lovat mera pengar men inte hållit detta
löfte.