Herr talman! I filmen Gladiator ställs frågan "Vad
är Rom?" Rom är en vision, svarar kejsaren Marcus
Aurelius. Men det är en vision som glömts bort och
som förtrampats.
Samma fråga kan man ställa om EU: Vad är EU?
När man hör människor tala om EU, inte minst i
vårt land, är det påfallande att EU beskrivs som något
främmande, någonting som existerar i Bryssel.
Låt mig ge mitt eget svar på frågan vad EU är.
Det är förstås en vision och en dröm om fred och
samförstånd på en kontinent som varit svårt sargad av
krig. Men EU är också en praktisk verklighet. EU
finns inte bara i Bryssel, utan lika mycket i Götene,
Kiruna och i Katrineholm. Framför allt är EU alla
dess medlemsländer och medborgare.
Problemet är att så få medborgare upplever detta.
Den uppgift som vi står inför är att göra EU till en
union för dess medborgare mer än en union av stater.
Herr talman! Nicefördraget innebär ett steg på vä-
gen mot återförening av Europa. Vi önskar nog alla
att den återföreningen ska ske så snabbt som möjligt,
så att vi kan lägga bakom oss all den ondska och allt
det mänskliga lidande som krigen, gränserna och
kommunismen har åsamkat Europa. Nicefördraget
bör godkännas!
Men det är bekymmersamt att regeringen Persson
förefaller helt nöjd med Nicefördraget. Resultatet av
fördraget faller enligt Kristdemokraterna alldeles för
långt hitom målet: att göra unionen mer demokratisk,
mer handlingskraftig och mer öppen. Nicefördraget är
ett lappande och lagande när EU egentligen behöver
en helt ny kostym.
Låt mig konstatera att Nicefördraget i flera avse-
enden är ett misslyckande. Regeringscheferna tving-
ades skjuta på de avgörande framtidsfrågorna till
nästa regeringskonferens år 2004, men när man lyss-
nade till Göran Perssons linjetal i Berlin hörde man
att statsministern är ganska nöjd med EU. Han är
uppenbarligen nöjd med att lägga största möjliga
makt i händerna på regeringscheferna och deras mi-
nistrar i rådet.
Han väljer därmed att försvaga kommissionen och
parlamentet. Han betraktar EU-projektet som i det
närmaste avslutat och färdigt.
Herr talman! Kristdemokraternas vision är an-
norlunda än den som Persson gett uttryck för. Vi
anser att EU har en bra bit kvar på vägen mot en väl
fungerande union. Vår vision är att EU:s framtid
bygger på ökad demokrati, ökad handlingskraft och
en ökad betoning på Europas värdegemenskap.
Först och främst måste regeringskonferensen 2004
ta ett helhetsgrepp på unionens framtidsfrågor. Det
räcker inte att besvara de fyra s.k. post-Nice-frågorna.
Det behövs en "konstitution" som klart reder ut vad
de olika institutionerna ska ansvara för och hur kom-
petensfördelningen mellan medlemsstaterna och EU
ska vara.
Fördragen bör delas upp i två delar; en konstitu-
tionell och en sakpolitisk del. Den nya
"konstitutionen" ska vara kort och lättförståelig. Den
bör slå fast:
· Uppgifter om ansvar för unionens olika institutio-
ner.
· Vad som är EU:s kompetensområde och vad som
är medlemsländernas kompetensområde.
· Medborgarnas grundläggande rättigheter gente-
mot unionen.
· Enkla och entydiga regler för beslutsfattande om
konstitutionella ändringar och tillägg.
Man kan säga att unionen behöver koncentreras
och effektiviseras, dvs. koncentrera sig på de uppgif-
ter där nationsgränsöverskridande samarbete är nöd-
vändigt.
Vissa områden bör huvudsakligen vara EU:s
kompetens, såsom utrikespolitik och den inre mark-
naden. Andra viktiga områden där EU bör komplette-
ra medlemsstaternas insatser är rättssamhället, flyk-
tingfrågor, miljö och forskning. Men det finns också
områden som bör avföras från EU:s ansvar, inte minst
för att frigöra resurser till de gemensamma ansvar-
sområdena.
Den s.k. subsidiaritetsprincipen bör stärkas med
en "författningsdomstol" inom EU. För att en
maktcentralisering inte ska riskeras bör det vara möj-
ligt för en oberoende författningsdomstol att avgöra
var en fråga hör hemma, inom EU eller nationellt.
Också den parlamentariska kontrollen måste stär-
kas. I ett läge där EU får mer och mer att säga till om
och då den nationella vetorätten försvinner blir Euro-
paparlamentets medbeslutande nödvändigt för att
kontrollera och förankra besluten hos medborgarna.
Europaparlamentet är ju folkets enda direktkanal in i
EU. På andra områden där majoritetsbeslut används i
rådet bör därför parlamentet involveras genom s.k.
medbeslutandeförfarande.
Herr talman! EU-kommissionärerna kan beskrivas
som EU:s regering. Precis som för en nationell rege-
ring bör det vara möjligt för de folkvalda i parlamen-
tet att förklara misstroende mot en enskild kommis-
sionsledamot och därmed avsätta denna.
Det behövs också enklare och effektivare besluts-
regler. Nicefördragets regler om s.k. trippelmajoritet
innebär ännu krångligare regler än tidigare. Det na-
tionella vetot kvarstår på en mängd beslutsområden
och hindrar en kraftfull politik. Än svårare kommer
det att bli när antalet beslutsfattande länder ökar till
långt över 20. Vi anser att beslut med kvalificerad
majoritet ska vara grundregeln. Undantag bör endast
göras för grundlagsändringar, intag av nya medlems-
stater och vid beslut om bidrag till EU:s budget.
Herr talman! EU:s inflytande har växt på många
områden. Det är områden som direkt berör den en-
skilda människans vardag. Enskilda medborgare har
inte haft tillfredsställande rättigheter mot ofta anony-
ma EU-myndigheter.
Genom att göra den nyskrivna EU-stadgan om
medborgarnas grundläggande rättigheter rättsligt
bindande stärks medborgaren, och EU kan bli en
union för medborgarna. Men det nuvarande läget för
stadgan är problematiskt. Ingen vet riktigt om EU-
stadgan är bindande eller ej. EU befinner sig i ett
folkrättsligt vakuum. Idealet är naturligtvis att stad-
gan blir bindande och att EU:s stadga ansluts till
Europarådets konvention om mänskliga rättigheter.
Herr talman! Ett s.k. konvent, med representanter
för nationella parlament och Europaparlamentet, bör
förbereda regeringskonferensen 2004. Men det finns
en befogad oro att regeringscheferna i slutändan igno-
rerar konventets förslag och avgör frågorna i de slut-
na sammanträdesrummen. Detta kan inte accepteras.
Möjligheterna är goda att konventet, genom att
grundligt och sakligt förbereda sina förslag under en
längre tid, och i dialog med det civila samhället, kan
presentera ett genomtänkt förslag till "konstitution".
Regeringscheferna har sedan ett stort ansvar att verk-
ligen respektera detta förslag och att inte förpassa det
till papperskorgen under efterföljande förhandlingar.
Det är positivt att ministerrådet i framtiden kan
fatta beslut med kvalificerad majoritet på fler områ-
den. Majoritetsbeslut gör det enklare att vidareut-
veckla politiken på de områden där ett fördjupat sam-
arbete behövs. Men fortfarande finns en beklaglig
mängd undantag från regeln om majoritetsbeslut,
exempelvis på asylpolitikens område.
Herr talman! Det har gjorts flera viktiga framsteg
i Nicefördraget. Det gäller exempelvis reglerna om en
s.k. varningsmekanism för förebyggande åtgärder
mot ett land som misstänks för att allvarligt bryta mot
unionens grundläggande principer. Nicefördraget
skapar också en rättslig grund för europeiska politiska
partier. Det är positivt, eftersom europeiska partier
kan bidra till en politisk dialog över nationsgränserna
och ett europeiskt politiskt medvetande.
Herr talman! Kristdemokraterna vill se kvalitets-
förstärkningar inom EU, ett kvalitetssäkrat EU. Låt
mig ange 10 åtgärder för detta:
1. en "konstitution",
2. renodla EU:s uppgifter,
3. stärk subsidiaritetsprincipen med en författnings-
domstol,
4. stärk den parlamentariska kontrollen,
5. att öka kommissionernas personliga ansvar,
6. skapa enklare och effektivare beslutsregler,
7. säkerställ medborgarnas rättigheter,
8. öka insynen och öppenheten i rådet och kommis-
sionen,
9. rätta till fusket genom ökad intern kontroll,
10. dribbla inte bort demokratin vid kommande rege-
ringskonferens.
Herr talman! Nicefördraget är visserligen otill-
räckligt men ändå ett steg i rätt riktning. Därför yrkar
jag bifall till det sammansatta utskottets förslag i
betänkandet.