Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för budgetåret 1994/95

BENGT DALSTRÖM (nyd), 1994-06-10 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Mitt ämnesområde platsar kanske

egentligen inte i detta sammanhang. Jag skulle

kanske varit inne tidigare i debatten, men genom

vissa omständigheter blev det inte så.

Jag vill emellertid ta upp en angelägen fråga med

anknytning till den finanspolitik som förs, och den

gäller framför allt förutsättningarna och problemen

kring småföretagens verksamhet.

Vi vet alla att det är de 400 000 småföretagen som

är avgörande för landets ekonomiska utveckling.

Det är främst de som skapar nya jobb. Vi vet också

att ungdomsarbetslösheten är extremt hög och att

den nu späds på med en ny årskull om 150 000

ungdomar, som till största delen blir arbetslösa.

Ungdomspraktikplatserna räcker inte alls till, och

de är för övrigt en temporär lösning i

arbetsmarknadskrisen.

Här krävs ett nytänkande som på ett bättre sätt kan

föra ut fler ungdomar på arbetsmarknaden. Ny

demokrati har under två år lagt fram förslag till

inrättande av ett lärlingssystem, baserat på goda

erfarenheter från bl.a. Tyskland. Vi har även

motionerat om nya former av industriskolor. Mot

bakgrund av den stora bristen på ungdomsjobb är

det förvånande att såväl regeringspartierna som

Socialdemokraterna har avslagit dessa

sysselsättningsfrämjande förslag.

Vidare skapar de nuvarande arbetsrättsliga

reglerna en onödig byråkrati, och de kan avhålla

småföretag från att nyanställa medarbetare. Ny

demokrati föreslog en förlängning av

provanställningstiden till 18 månader och att alla

företag med mindre än 25 anställda skulle undantas

från LAS. Det är förslag som skulle skapa

tiotusentals nya jobb. Också detta är Ny

demokrati-förslag som riksdagen har avslagit.

Kapitalförsörjningen är fortfarande ett stort

problem för småföretagen, som inte har kunnat

tillgodogöra sig de lösningar som vi erbjuder med

riskkapitalbolag, typ Atle och Bure. Däremot har

Industri- och nyföretagarfonden i och för sig

fungerat bättre. Förhoppningsvis kommer även de

reorganiserade utvecklingsfonderna i form av bolag

att förbättra möjligheterna för småföretagen att få

mer riskkapital.

Med Ny demokrati som pådrivande kraft kommer

nu äntligen situationen för uppfinnare och

innovatörer att förbättras genom stiftelsen

Idécentrum, men inte i tillräcklig utsträckning --

långt därifrån. Fler nya jobb skulle skapas om vi

satsade ännu mer på uppfinnar- och

innovationsföretagen.

Varför säger riksdagen nej till skattebefriade

royaltyintäkter för nya produkter under exempelvis

en 5--10-årsperiod? Varför säger riksdagen nej till

avdragsgilla patentkostnader för enskilda

uppfinnare, till riskkapitalavdrag för satsningar på

innovationsprojekt och till nya innovationsfonder

för kapitalplacerare?

Det är alla förslag från Ny demokrati som har

avslagits här i kammaren. Men som vanligt är vi

litet för tidigt ute. Våra förslag dyker säkert upp på

annat håll under nästa mandatperiod.

Vi vet att bankerna fortfarande är mycket

obenägna kreditgivare. Ny demokrati föreslog

också därför att en garatifond på 2 miljarder skulle

inrättas med anknytning till just Industri- och

nyföretagarfondens verksamhet.

Företagarna, vars projekt eller idé har bedömts av

denna fond får ju i dagens läge ställa upp med 10 %

av kapitalbehovet. Fonden ställer upp med 30 %

och banken med 60 %. Men även om fonden gör en

positiv utvärdering av projektet händer det alltför

ofta att bankerna inte ställer upp med sin kredit

efter bedömning av risknivå och säkerheter. I det

här läget skulle den statliga garantifonden kunna

utnyttjas, och banken skulle då inte kunna neka till

att bevilja krediten i fråga.

Vår tänkta finansiering av denna garantifond med

pengar från Fond 92--94 gick tyvärr snett. Förslaget

avslogs i utskott och kammare. I andra hand yrkade

vi på en utredning om tanken på en statlig

lånegaranti, en uppläggning som skulle förbättra

kreditsituationen på marknaden. Tyvärr ansågs inte

heller detta som intressant.

Så skall jag gå över till ett annat problem. Även om

takten i företagskonkurserna minskar, kvarstår

fortfarande en otidsenlig konkurslagstiftning. Jag

tänker då främst på prioriteringen av

leverantörsskulder i samband med konkurs. Det är

för mig obegripligt att regeringen ännu inte kommit

till skott i denna fråga. Fortfarande gäller

dominoeffekten -- en konkurs drar många

leverantörer med sig i fallet, och därmed försvinner

många till synes trygga arbetstillfällen.

Herr talman! Jag har med detta korta spontana

inlägg bara velat föra fram och belysa några av Ny

demokratis insatser och synpunkter vad gäller just

småföretagen och deras situation på marknaden

och i politiken.

Jag vill avslutningsvis framföra en hälsning till

kammarens ledamöter. Sälj inte skinnet innan

björnen är skjuten! Ny demokrati är inte uträknat.

Väljarna vill har oss kvar i politiken. En skön

sommar, herr talman!

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BENGT DALSTRÖM (nyd): Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för budgetåret 1994/95 (1994-06-10) — PRESS0