Herr talman! Riksdagskamrater! Vi är valda
ombud för Sveriges folk. Det är svenska folkets
vilja vi skall företräda, med de politiska nyanser
som respektive partis ideologi och program
motiverar.
Svenska folket har en urgammal rätt att sig självt
beskatta. Som riksdagsledamöter representerar vi
denna folkets rätt. Vårt uppdrag är bl.a. att besluta
om rättvisa och tillräckliga skatter, som kan
finansiera den gemensamma sektor som svenska
folket vill ha.
Det stora budgetunderskottet är, som många
tidigare i dag har sagt, ett mycket stort och svårlöst
problem. Samtidigt kan vi konstatera att vi nu har
ett överskott i bytesbalansen. Det betyder att vi
totalt sett producerar mer i Sverige än vi
konsumerar. Vi behöver inte längre låna i utlandet
för att kunna betala för oss.
Hur stort blir då överskottet i våra affärer med
utlandet? Prognosen lyder på 30 à 40 miljarder för
år 1994 och på betydligt mer för år 1995. En
betydligt snabbare ökning av
industriinvesteringarna än vad prognosen visar
kommer att minska överskottet i bytesbalansen,
men samtidigt bygger vi upp vår
produktionskapacitet, något som på sikt stärker vår
betalningsförmåga.
Varför stiger då räntorna när Sverige som nation för
första gången på många år kan betala för sig? Vi
kan ju faktiskt totalt sett amortera på våra
utlandslån.
Jag har självfallet inga säkra svar på dessa frågor,
men jag kan som många andra redovisa mer eller
mindre kvalificerade gissningar. I samband med
försvaret av kronan togs det upp stora lån i
utlandet. Dessa användes under år 1993 och början
av 1994 till att finansiera budgetunderskottet.
Upplåningen på den svenska marknaden var under
den tiden mycket begränsad. När de tidigare
utlandslånen utnyttjades, steg statens
upplåningsbehov mycket snabbt.
Det tycks inte funnits beredskap för detta på den
svenska marknaden, och när detta sammanföll med
räntehöjningar i USA, blev effekten vida större än
vad någon hade förutsett.
Ändå har vi ett sparandeöverskott i Sverige, men
det består i hög grad av amorteringar på lån. Dessa
pengar är ofta inte direkt tillgängliga för alternativ
placering. Bankerna drar ner sin lånestock för att
skapa marginaler till gällande
kapitaltäckningskrav. Börsutvecklingen har varit
klart positiv, och borttagandet av
dubbelbeskattningen ökar också intresset för
placering i aktier. Detta har medverkat till en viss
knapphet på kapital för placering i obligationer,
och räntorna har stigit. Staten behöver trots
sparandeöverskott låna i utlandet, och det inger
inte förtroende.
Det budgetunderskott som finansieras med svenska
lån innebär, som alla vet, att statens kostnader för
räntor alltid blir en ränteintäkt hos någon svensk,
som staten beskattar för denna kapitalinkomst.
Den i Sverige placerade statsskulden utgör i första
hand ett svårlöst fördelningsproblem och påverkar
egentligen inte nationens totala soliditet.
Minskade kostnader, högre skatter och större
produktion är de tre vägar vi kan utnyttja för att få
balans i statens affärer. Samtliga tre möjligheter
måste utnyttjas optimalt om vi skall nå balans inom
rimlig tid.
Det är en svår uppgift att forma de skatter som både
ger mer intäkter, stimulerar produktion och
nyföretagande och därmed ger ökad sysselsättning.
Detta är vad vi måste åstadkomma på ett trovärdigt
sätt.
Det går inte utan breda lösningar. Opposition och
regering måste här förenas om en gemensam grund
som marknaden tror på. Vi måste sluta med att tala
om att riva upp produktions- och
sysselsättningsfrämjande skattelättnader. Det
skapar ingen rättvisa att fler förblir arbetslösa.
Herr talman! Det borde vara ett gemensamt
intresse för alla som sätter Sveriges bästa främst att
medverka i en bred uppgörelse om grunden för den
kommande ekonomiska politiken och därmed ge
den regering som skall tillträda i höst ett vettigt
utgångsläge för att på rimlig tid få statens ekonomi
i balans. Ett normalt ansvarstagande och en lika
naturlig självbevarelsedrift borde få alla att delta i
detta.
Eftersom detta blir mitt sista inlägg i en
kammardebatt vill jag passa på att rikta ett varmt
tack till alla som arbetar här i riksdagen, ett tack för
briljanta arbetsinsatser, ett tack för god service och
ett tack för gott kamratskap.