Värderade talman! Jag kan inte låta bli att inleda
med en kommentar till Peter Kling. Han sade att
han när han kommer hem från riksdagen inte
tänker tala om att han är riksdagsledamot. Jag kan
förstå det, för risken är ju att han får följdfrågan:
Vilket parti representerar du?
Jag begärde ordet mest för att göra en sorts
röstförklaring. Jag har väckt en motion i den här
frågan, motion 1993/94:K405. Jag har stor respekt
för dem som agerar för att skydda yttrande- och
tryckfrihetsgrundlagarna. Efter att ha lyssnat på
den här debatten tycker jag egentligen att alla
argumenterar för precis samma sak. Varenda en
har varit noga med att tala om hur illa man tycker
om det som är orsaken till debatten i dag. Därför
menar jag att skillnaden är så liten att det
egentligen inte kan vara något problem för någon
att stödja konstitutionsutskottets hemställan.
Folk utanför det här huset uppfattar sådana här
finesser som finlir, som inte hör till i sådana här
politiska debatter. Vi är valda ombud för Sveriges
folk, inte valda förmyndare.
Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets
hemställan.