Herr talman! Det finns ett stort antal synpunkter i
Kjell-Olof Feldts bok som jag har stor förståelse
och sympati för. Det är bara synd att han kom på
dem litet sent. Det finns några synpunkter som jag
alls inte delar. En av dessa hänger samman med den
passus som Johan Lönnroth läste upp, vilken
innebär en ökande central dirigering av
kommunerna. Det strider mot min värdering av att
det är viktigt med kommunal självstyrelse.
Det som Feltdt beskriver i sin bok, och som Johan
Lönnroth tydligen instämmer i, är att man här i
riksdagen i Stockholm skall ange exakt hur var och
en av de 290 kommunerna och -- som jag
förmodar -- de 24 landstingen skall bete sig. Man
skall alltså ange exakt hur kommunerna skall få
fram de olika tjänster som medborgarna behöver.
Jag tycker inte om sådan centralstyrning. Därför
har vi ändrat systemet för statsbidragen till
kommunerna. Vi ger numera alla pengarna i en
påse. Men jag vet att Vänsterpartiet är emot detta.
Ni vill centralstyra. Men, som sagt, jag delar inte
den uppfattningen. Kommunerna och landstingen
själva är bäst skickade att fälla det avgörandet. Rätt
mycket av beslutsfattandet skall sedan ut också till
de enskilda människorna hemma vid köksborden.
Sedan tog Johan Lönnroth upp ett påstående om
sambandet mellan skatter och jobb. Här kan man
säkert föra långa och intressanta resonemang. Om
man tittar på den svenska utvecklingen av
sysselsättningen under de senaste 40--50 åren har
det i detta land förts en viss sorts skattepolitik som
har tvingat upp skatterna framför allt för
näringslivet och de privata företagen. Resultatet
har blivit att antalet jobb i den privata sektorn nu
är precis detsamma som det var 1950! Detta är ju
ett av de stora problemen i svensk ekonomi, att vi
har för få jobb i den privata sektorn.
Alla, utom möjligen Johan Lönnroth, inklusive
socialdemokratin tycks nu vara överens om att det
är från den privata sektorn som de nya jobben
måste komma. Men då kan man inte, som Johan
Lönnroth föreslår, tro att det bara går att önska att
dessa nya jobb skapas om man går tillbaka till den
gamla skattehöjningspolitiken. Det är bara ett
önsketänkande. Dessutom strider det mot de
senaste 40--45 årens erfarenhet. Det är bara larv,
kort sagt.
Vad som krävs för att vi skall få fram de nya jobben
är att vi har bra villkor för företag och företagande.
Det går inte med Johan Lönnroths politik.