Fru talman! Det som vi nu debatterar är EU:s
framtidsfrågor. Det är väldigt bra att vi har en sådan
debatt. Det är särskilt angeläget om vi ska få en de-
batt ute i samhället kring EU:s framtidsfrågor att vi
också för debatten här i parlamentet för att över hu-
vud taget lyfta de frågor som sedan ofta behandlas i
slutna rum. Det är ju många som ifrågasätter demo-
krati- och inflytandemöjligheterna. Därför är det
oerhört viktigt att man får i gång debatten kring de
här frågorna i samhället. När vi bläddrar lite grann i
vårt betänkande kan vi se att det i riksdagen finns lite
olika uppfattningar och syn på EU:s framtid och hur
man vill forma den. Ute i samhället lär det väl finnas
minst lika många uppfattningar om det.
EU:s framtidsfrågor - ja, i grunden tycker jag att
det är handlar om vilket samhälle vi vill leva i. Det är
en fråga om hur demokrati och delaktighet ska funge-
ra, och det är en fråga om hur utanförskapet ska be-
kämpas.
De hot som vi står inför är, tycker jag, väldigt
mycket bristande demokrati och delaktighet. Det gör
att stora grupper av människor marginaliseras. Mark-
naden gör människor till en handelsvara. Alla männi-
skor har inte lika värde, utan man värderas utifrån om
man kan delta som arbetskraft eller om man hamnar i
reservgruppen som över huvud taget aldrig kommer
in på arbetsmarknaden.
Det här är frågor som berör människor och som
väldigt många människor ser i dag i både Sverige och
övriga Europa. De frågor som framtiden naturligtvis
handlar om är hur vi ska få ett samhälle där alla män-
niskor kan känna delaktighet, där vi får en ökad de-
mokratisering och ett ökat inflytande för människor.
Inför toppmötet i Göteborg var det tusentals män-
niskor som förberedde sig för att kunna vara med och
påverka genom att förbereda seminarier och olika
arbetsformer, just för att man ville vara med. Man
ville vara delaktig i samhällsdebatten. Tyvärr spårade
det helt ur. Några få demonstranter som inte klarade
att demonstrera demokratiskt och en alltför nervös
polisstyrka tog över den demokratiska processen på
ett sätt som gjorde oerhört många människor besvik-
na. Jag tror att det till stor del bidrog till att många
känner att det inte ens är någon idé att försöka vara
med och påverka.
Min förhoppning är att den diskussion som ska
vara om framtidsfrågorna kommer att ge människor i
vårt land nytt hopp och nya möjligheter att vara med
och påverka, för det är ändå det som är grunden för
demokratin. Det viktiga i en demokrati är att alla
människor kan vara med och känna delaktighet. Det
är där som väldigt mycket av bristerna finns inom EU
i dag och naturligtvis också där de stora framtida
utmaningarna ligger.
Per Unckel sade att vi skulle lägga bakom oss dis-
kussionen om vi ska vara med eller inte och att utan-
förskapet i EMU skickar signaler om att vi inte fullt
ut vill delta. Jag trodde att konventarbetet var till för
att skicka signaler om att vi vill vara med och påverka
hur vår framtid ska se ut, hur EU ska utformas och att
även de som i dag är kritiska till ett EU-medlemskap
skulle kunna delta i den debatten och diskussionen.
Jag trodde inte att rädslan för att EU inte gillar att vi
är kritiska var det viktiga i det här sammanhanget.
I denna kammare är det Miljöpartiet och Vänstern
som vågar vara kritiska, som vågar skicka signaler
om att det finns människor som inte tycker att ett
överstatligt EU-system är det vi vill ha. Jag tror att
det är en viktig del i den demokratiska processen att
också de människor som tycker som Miljöpartiet och
Vänstern, vilka är betydligt fler än de som i dag röstar
på oss tyvärr, får en röst i de här sammanhangen. Alla
vi människor är nog för ett samarbete. Vi vill att vi
ska kunna samarbeta över gränser. Men vi vill ha
beslutsformer och processer som gör att vi kan vara
delaktiga och också känner att vi kan påverka.
Lena Hjelm-Wallén skrev på DN Debatt om fyra
viktiga punkter inför framtidsdebatten. Det var jord-
bruket, asyl- och migrationsfrågorna, det rättsliga
samarbetet och öppenheten som hon tog upp som
viktiga frågor att debattera. Jag tycker också att det är
viktiga frågor, inte minst utifrån samarbetet i världen
i övrigt, för EU är en del av världen precis som Sve-
rige är en del av världen. De stora globala problem vi
står inför är fattigdomen och de stora miljöproble-
men. Då är det viktigt att EU inte bygger system som
gör att man stänger ute resten av världen.
Jordbruket är en av de frågor där vi tydligt kan se
att man har strävat efter att ha en jordbrukspolitik
som gynnar det egna jordbruket men som missgynnar
framför allt tredje världen.
På asyl- och migrationssidan ser jag med fasa hur
vi i dag hanterar människor som är på flykt, hur barn
far illa när de kommer till vårt land och hur de för-
modligen far ännu mer illa i många andra länder, hur
dåliga vi är på att ta hand om människor som av olika
skäl behöver fly.
När det gäller det rättsliga samarbetet måste vi
naturligtvis bekämpa terrorism, knark och andra brott
som förekommer, men det måste också bygga på en
grund som gör att individens rättssäkerhet tryggas.
De förändringar vi har sett under den senaste pe-
rioden tycker jag är ganska skrämmande när det gäl-
ler individens rättssäkerhet. Öppenheten är naturligt-
vis oerhört viktig. Om man inte har en öppenhet och
en möjlighet att granska och komma åt de beslut som
fattas är det ju omöjligt att vara delaktig i samhället.
EU har långt kvar att gå innan vi kan få den öppenhet
som jag tycker att vi från svensk sida bör värna.
Jag vill med detta, fru talman, yrka bifall till re-
servation 6, där vi till en viss del beskriver vår syn på
EU:s framtidsfrågor. Vi har flera reservationer, som
vi naturligtvis stöder, men för tids vinnande yrkar jag
bara bifall till reservation 6.