Herr talman! Sören Lekberg säger att vi kristde-
mokrater går för långt, men EU styrs inte som en
parlamentaristisk stat eller med traditionell maktdel-
ning. Däremot handlar det om en maktbalans mellan
de olika institutionerna. I valet mellan dynamiken och
det statiska, i valet mellan motorerna och släpvagns-
modellen, väljer vi så klart dynamiken och motorer-
na. Sören Lekberg verkar - i sällskap med moderater
och centerpartister, som nyss sades - nöja sig med
pragmatismen.
När det gäller vad vi vill gå långt i och som vi pe-
kar på som en viktig substans på området med utöka-
de majoritetsbeslut handlar det om effektivitet, inte
minst med tanke på att vi ska ha en stor utvidgning.
Vidare gäller det inflytandet för Europaparlamentet
och medbestämmandet. Där är det också en fråga om
det ska vara en diskussionsklubb eller ett beslutande
parlament. Detta är en bra frågeställning.
Anser Sören Lekberg att gemenskapsmetoden i
dag fungerar på ett tillfredsställande sätt? Är det en
riktig balans mellan rådet, kommissionen och Euro-
paparlamentet?
Apropå dynamiken skulle jag gärna vilja ställa en
fråga. Såvitt jag erinrar mig har vi kristdemokrater
tidigare varit ensamma om att tala om en europeisk
åklagarmyndighet. Rätta mig gärna om jag har fel på
den punkten! Hur ser Sören Lekberg på detta? EU-
kommissionen gjorde ju ett inspel till konventet just
med den här frågeställningen.