Herr talman! Låt mig först återkomma till säker-
hetspolitiken. Bo Lundgren fick där eldunderstöd från
Lars Ohly. Det tyckte jag kanske var lite förvånande.
Jag har förklarat varför jag tycker att den säker-
hetspolitiska formuleringen ska skrivas om. Den är
för snäv. Den täcker inte dagens breda säkerhetspoli-
tik där det kalla kriget är slut, där vi är EU-
medlemmar och där alliansfriheten syftar till mer än
att vi bara ska kunna vara neutrala. Det är mina skäl
till varför jag vill ha en omformulering.
Den stora frågan här i kammaren som nu diskute-
ras är alliansfrihetens vara eller inte vara. Här är det
faktiskt de som vill byta linje, gå ifrån alliansfriheten
och förespråkar ett medlemskap i Nato som också
måste ha ansvaret att förklara varför. Varför vill man
byta linje?
En sak är att man samarbetar i krishantering som
vi t.ex. gör i KFOR i Kosovo. Där har vi under FN-
mandat men också med Natos ledning en gemensam
krisinsats. En annan sak är att gå in under Natopa-
raplyet med ömsesidiga försvarsförpliktelser och med
ett offensivt försvar för kärnvapen.
K-G Biörsmark sade att Sverige redan är med i en
massa allianser. Det kanske säger något om Natoen-
tusiasmen när man tar så lätt på skillnaden mellan
militära och icke-militära allianser.
Bo Lundgren efterlyser tydlighet i säkerhetspoliti-
ken. Men efter ett brandtal för Natomedlemskap kan
han fortfarande inte ge ett rakt svar om Sverige ska
söka medlemskap i Nato eller inte.
Vare sig Bo Lundgren eller K-G Biörsmark svarar
på frågan: Hur blir Sverige och norra Europa tryggare
och säkrare för att vi går med i Nato och offensivt
försvarar Natos kärnvapen och den centrala roll kärn-
vapnen spelar i Nato?
Marianne Andersson frågade om det nya missil-
försvaret. Jag kan garantera Marianne Andersson att
Sverige är bestämt motståndare till detta. Det tar vi
också upp i alla sammanhang.
Jag vill avslutningsvis även fråga Bo Lundgren
och K-G Biörsmark hur de ser på det amerikanska
nationella missilförsvaret.
Jag tycker nog att det känns som att Natoföre-
språkarna lever i en förgången tid. De är opåverkade
av den breda säkerhetspolitik som vi ser i dag. Den
enkla lösningen är fortfarande att vi ska bli medlem-
mar i Nato. Fram med argumenten för varför vi ska
bli det! Det finns väl ordentliga argument? Det är väl
inte bara ideologiska skäl som gör att ni driver ett
Natomedlemskap?
Sedan kort om något om de övriga frågorna.
När det gäller handelspolitiken träffas EU:s han-
delsministrar på söndag. Önskemålet är att vi ska
sätta i gång en ny WTO-runda. Sverige ligger på för
frihandel och en ny WTO-runda.
När det gäller Västsahara stöder Sverige självklart
Västsaharas rätt till självbestämmande. Vi stödjer
också FN:s ansträngningar att hitta en lösning.
När det gäller ambassadnedläggningar är inga be-
slut fattade. Ni kommer att få information till utrikes-
utskottet nästa vecka. Men världen förändras, Holger
Gustafsson. Vi måste kunna både öppna nya ambas-
sader och ibland stänga ambassader. Stängningarna
sker dock icke förrän ordentliga beslut är fattade.
Öppenheten är en av de frågor som Sverige driver
hårt i EU. Vi vet ännu inte resultatet. Det finns vissa
saker vi aldrig kan kompromissa om, t.ex. vår egen
tryckfrihetsförordning. Vi vill uppnå så goda resultat i
EU som det någonsin är möjligt. Vi får se hur långt vi
kommer.
Herr talman! Här ser jag att min talartid tar slut.
Jag hade tänkt återkomma till mänskliga rättigheter,
som jag tycker har spelat en glädjande stor roll i den
utrikespolitiska debatten. Jag får tacka för en intres-
sant debatt så här långt.