Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Utrikespolitisk debatt

SVEN BERGSTRÖM (c), 2001-02-07 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Hållbar utveckling och rättvis för-

delning behövs inom samhällen och mellan länder,

regionalt och globalt, men också över tiden mellan

generationer. Därför behövs ett ökat medvetande om

nödvändigheten av ett kraftfullt globalt samarbete för

att lösa gemensamma och överhängande problem.

I en tid av snabba och påtagliga förändringar till

följd av globaliseringen är det en viktig politisk upp-

gift att utrusta människor, länder, grupper av länder,

regioner och det globala samfundet med de verktyg

som krävs för att kunna möta utmaningarna. Den

viktigaste rollen i det sammanhanget har FN. Mark-

nadskrafterna kan nämligen inte lösa de grundläggan-

de orättvisorna mellan rika och fattiga.

Att bekämpa fattigdom och orättvisor handlar om

att skapa demokratiska, jämställda och miljömässigt

livskraftiga samhällen och om att öka kontakterna

mellan människor, kulturer och nationer. Ett starkare

internationellt, politiskt, ekonomiskt och etiskt ram-

verk som prioriterar både ekonomisk och mänsklig

utveckling behövs därför. Vi måste använda de utri-

kespolitiska och säkerhetspolitiska verktygen på ett

klokare och bättre sätt.

Sveriges medlemskap i EU ger oss mindre frihet

att påverka utformningen av de internationella spel-

reglerna, men samtidigt ett större ansvar. Vi kan inte

längre skylla på de stora eftersom vi själva sitter med

vid förhandlingsbordet när EU:s politik utformas.

Våra påverkansmöjligheter beror på om vi arbetar

utifrån en medveten genomtänkt och konsekvent

strategi. EU-medlemskapet kan vara ett hjälpmedel

när vi vill påverka den globala politiken, men det får

inte bli en tvångströja eller än mindre en ursäkt för att

inget göra. I första hand ska vi naturligtvis bidra till

att det blir en bra gemensam EU-politik, men om det

inte visar sig möjligt att åstadkomma måste vi vara

beredda att vägra medverka och i stället gå vår egen

väg.

Det finns två exempel på när man kan välja väg

som jag tänkte ägna mig åt i debatten. Det ena är

EMU-frågan, och det andra är Schengensamarbetet.

När det gäller EMU har Sverige hittills valt att stå

utanför. Jag skulle gärna vilja ställa en fråga till de

närvarande socialdemokraterna med anledning av att

det inte gavs något svar från Anna Lindh på frågan

om folkomröstning. I den utrikespolitiska deklaratio-

nen skriver man bara att det ska underställas svenska

folket. Vad betyder detta?

Från Centerpartiets sida har vi väldigt klart sagt

nej till EMU, och vi har också sagt att det är en själv-

klarhet att vi ska ha en folkomröstning om det finns

en majoritet som vill ha ett medlemskap. Det vore

värdefullt att få ett svar i debatten på den frågan. Står

även socialdemokraterna bakom kravet på en folkom-

röstning?

Om en dryg månad - natten mellan den 24 och 25

mars - blir Sverige en delstat i det framväxande

Schengenland. Trots alla vackra ord från regeringens

sida om att vi inte kommer att bli en del av en Fäst-

ning Europa och att den nordiska passfriheten i stället

skulle utsträckas till att omfatta större delen av EU

blir verkligheten en annan.

Sverige måste efter inträdet delta i ett system som

straffar flygbolag och rederier som släpper ombord

flyktingar med falska pass. Asylrätten är hotad. Fäst-

ning Europa är på väg att utveckla en politik som

vidtar alla möjliga åtgärder för att hindra flyktingar

att söka en fristad här. Människor på flykt klumpas

samman med kriminella element under beteckningen

"icke önskvärda främlingar" och registeras i ett gi-

gantiskt centralt register - Schengen Information

System - för att de inte ska lyckas ta sig in i ett annat

Schengenland.

Är det detta vi i Sverige med Orwellskt nyspråk

numera betecknar som en generös och human flyk-

tingpolitik? Är det så, Viola Furubjelke och Berndt

Ekholm? När svarar ni på Kofi Annans allvarliga

vädjan till EU att ge människor på flykt en möjlighet

att söka fristad?

På den regeringspartiet närstående tankesmedjan

Arenas hemsida skriver Per Wirtén bl.a. följande:

"Problemet är ... att man nu konsekvent blandar

samman polissamarbete mot kriminella och flykting-

frågor. Därmed bekräftas extremhögerns bild av

flyktingar som hot."

Tar Sveriges regering och det socialdemokratiska

partiet verkligen ansvar för en sådan inhuman flyk-

tingpolitik?

Vid en debatt i höstas här i kammaren förnekade

Anna Lindh på min direkta fråga att den nordiska

passfriheten skulle hotas när vi inträder i Schengen.

Tyvärr hade utrikesministern fel. Enligt Schengen-

konventionens artikel 45 måste en utlänning kunna

identifiera sin nationalitet vid övernattning. Detta

gäller även i våra nordiska grannländer. Eftersom vi

inte har något annat dokument än passet som visar

medborgarskapet innebär detta i praktiken att den

nordiska passfriheten inte längre gäller - tvärtemot

alla löften och garantier.

Enligt uppgift vill Rikspolisstyrelsen nu införa ett

särskilt Schengenpass - ett identitetskort som visar

medborgarskapet och som måste medföras på resa för

att man ska kunna legitimera sig. Rikspolisstyrelsen

lär också överväga att föreslå ett särskilt ID-kort för

uppehållstillstånd i Sverige.

Det känns inte särskilt tillfredsställande att förse

olika grupper i samhället med olika ID-kort. Jag vill

inte gå så långt som att göra jämförelser med inrikes-

passen i apartheidens Sydafrika, men det är inte över-

raskande att sådana jämförelser ändå har gjorts i den-

na debatt.

Herr talman! Nu finns inte regeringen här, men

det finns i alla fall ledande socialdemokrater. Jag vill

gärna ha deras syn på detta, när det nu står klart att

den nordiska passfriheten urholkas i och med

Schengeninträdet och att ett speciellt ID-pass måste

införas. Varför talade ni inte från början sanning om

vad Schengen innebär?

Dessvärre finns det också anledning att i detta

sammanhang påpeka att det synes finnas en ideolo-

gisk grund för Schengensystemet. Redan från början

var tanken med Schengen uppenbarligen att påskynda

utvecklingen i federalistisk riktning. När kontrollen

vid gränsen tas bort försvinner också ett fundament

för en suverän stat. Vi kontrollerar inte längre vårt

eget territorium.

Det innebär emellertid inte att vi slipper kontroll,

tvärtom. Mot omvärlden byggs allt högre murar, och

inom Schengen ersätts gränskontrollerna mellan del-

staterna av att vi får en gränslös övervakning. Denna

utveckling har svenska folket prackats på - till högt

pris, dessutom - under en täckmantel av att den nor-

diska passfriheten skulle utvidgas. Denna falska före-

spegling var ett demokratiskt övergrepp mot folksty-

ret, och med bl.a. detta som bakgrund är det inte svårt

att förstå att svenskarnas entusiasm för EU och den

allt tydligare utvecklingen mot mer och mer av över-

statlighet inte är översvallande.

Jag menar att det måste bli ett slut på denna om-

vända salamimetod när det gäller att presentera obe-

hagliga sanningar i små och till synes harmlösa por-

tioner i tron att svenska folket och de som deltar i den

allmänna debatten inte ska upptäcka förändringarna.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag

hoppas att det inte är ett inslag i samma försåtliga

taktik när regeringen och Anna Lindh nu inbjuder till

överläggningar om hur den svenska säkerhetspoliti-

ken ska uttryckas i nya formuleringar.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

SVEN BERGSTRÖM (c): Utrikespolitisk debatt (2001-02-07) — PRESS0