Herr talman! Jag är glad att vi har kommit överens
om en ny och mer aktuell beskrivning av vår säker-
hetspolitik. Jag tycker att det finns ett stort värde i att
vi har en bred blocköverskridande majoritet i riksda-
gen, så att vi oavsett regering är överens om den
militära alliansfriheten och den internationella sam-
verkan i EU och FN.
Det är vad som står i vår överenskommelse, och
jag tycker, Bo Lundgren, att det är väldigt bra att vi
har kommit överens. Därför tycker jag att man ska
passa sig för att göra nya, spekulativa tolkningar
innan bläcket på uppgörelsen ens har hunnit torka.
Det är inte en ryggradslös säkerhetspolitik vi beskri-
ver, Bo Lundgren. Vi beskriver en säkerhetspolitik
som har tjänat oss väl. Militär alliansfrihet ger alltid
folkrättsligt möjligheten att vara neutral, även om vi
har sagt att vi har svårt att föreställa oss när Sverige
skulle avge en neutralitetsförklaring, särskilt med
tanke på att vi faktiskt inte har gjort det efter den
1 september 1939. Optionen finns dock alltid kvar.
Det står inget om Nato i den här texten. Det står
om FN och EU. Den dag Moderaterna eller något
annat parti vill gå in i Nato får man lämna överens-
kommelsen, för då vill man inte längre att Sverige ska
vara militärt alliansfritt. Till dess gäller denna över-
enskommelse, så som den är formulerad, varken mer
eller mindre. Svårare än så är det inte. Jag tycker att
man från Kristdemokraterna och Centern också har
markerat det tydligt här i dag. Jag hoppas att Mode-
raterna stannar kvar.
Folkpartiet har dock valt att ställa sig utanför, där-
för att Folkpartiet vill ha medlemskap i Nato nu.
Varför inte? frågar Lars Leijonborg. Fråga dina egna
väljare, frestas jag att svara.
Hur skulle det öka Sveriges säkerhet, Lars Lei-
jonborg, att det inte längre var Sverige, ytterst den
svenska riksdagen, som avgjorde om Sverige skulle
delta i krig? Det är ju faktiskt det som är innebörden i
en militärallians: den ömsesidiga försvarsförpliktel-
sen. Vad är det som är modernt, Lars Leijonborg,
med att försvara Natos kärnvapendoktrin? Och beträf-
fande liknelsen med Vitryssland nöjer jag mig med
att säga som man gör i Norrköpings Tidningar: Det är
för bisarrt för att ens diskutera.
Lars Ohly och Marianne Samuelsson kritiserar
också den här beskrivningen. Ni hade kunnat vara
med. Allt finns med: alliansfrihet - neutralitetsoptio-
nen finns kvar, även om det inte är det enda syftet -
samverkan med FN, beskrivningen av nedrustning
och massförstörelsevapen. Allt detta finns med. Men
det finns också, naturligtvis, en skrivning om EU-
samarbete, och det är det som i grunden är ert pro-
blem, därför att ni fortfarande inte kan erkänna EU:s
betydelse. Jag tror egentligen att det ni säger - sär-
skilt Lars Ohly, som tog upp neutraliteten - faktiskt
är mest prat. Inte ens ni kräver i aktuella kriser att
Sverige längre ska avge neutralitetsförklaringar. Ni
har inte krävt neutralitetsförklaringar under Kosovo-
kriget. Ni hade kunnat vara med i uppgörelsen, om ni
hade haft en annan syn på EU.
Men det viktiga är nu att så många partier som
möjligt ställer upp på den militära alliansfriheten. Det
här har, Marianne Samuelsson och Lars Ohly, precis
de element som vår partikongress ställde sig bakom,
och jag vet att mitt parti, svenska folket och andra
länder läser detta precis som vi gör. Vi är alliansfria.
Det är en politik som har tjänat oss väl, och därför
fortsätter vi vara alliansfria. Det är ju faktiskt en
framgång för dem som vill ha alliansfrihet.
Lars Ohly och Marianne Samuelsson gjorde också
väldigt kraftiga utfall mot USA. Samtidigt säger ni
nej till att bygga upp ett globalt samarbete som kan
balansera USA som världskraft, nämligen EU. EU
har ju en viktig roll i att vara en global kraft när det
gäller ekonomisk rättvisa, mänskliga rättigheter och
när det gäller att försvara folkrätten. Säg ja till samar-
betet inom den europeiska unionen!
Bo Lundgren talar om en aktiv EU-politik. Det
tycker jag är roligt. Även Moderaterna behövs natur-
ligtvis i EU-samarbetet. Jag tycker också att det är
viktigt och bra om ni kan påverka era partivänner i
Danmark till en mer generös flykting- och immigra-
tionspolitik och i Italien till ett starkare europeiskt
samarbete kring rättssäkerheten.
När vi talar om rättssäkerhet och mänskliga rät-
tigheter finns det en bred enighet i den svenska riks-
dagen. Det gläder mig att höra att så många här i dag
har strukit under både mänskliga rättigheter och det
fortsatta arbetet med global rättvisa. Det är naturligt-
vis så att det ofta är impopulärt när vi driver mänskli-
ga rättigheter mot enskilda länder. Då är det en styrka
för den svenska regeringen och för mig som utrikes-
minister att kunna hänvisa till en enig riksdag som
står bakom våra ståndpunkter. Det är klart att det är
många länder som hellre använder ord än handling
när det gäller att tala om ekonomisk rättvisa. Därför
är det bra att vi har en enig riksdag bakom kraven på
biståndet, på en rättvisare handel och om stöd till
särskilt utsatta kontinenter, t.ex. Afrika.
Det är många som har tagit upp konferensen i
Monterrey i mars. Jag instämmer i att det är en myck-
et viktig världskonferens för att flytta fram kampen
mot fattigdomen. Det är också därför vi driver i EU
att alla länder till dess ska ha tagit fram tidplaner för
när de kan uppfylla 0,7-procentsmålet, så att vi kraf-
tigt kan öka biståndet. Världsbanken har pekat på att
det t.ex. skulle räcka med tio dagars subvention av
jordbrukspolitiken i de rika länderna för att betala
hela den satsning som Kofi Annan vill göra på
hiv/aids. Många har pekat på hur den orättvisa jord-
brukspolitiken drabbar utvecklingsländerna.
För oss blir det också en markering att finansmi-
nistern kommer att åka till Monterrey, för det marke-
rar också den ekonomiska betydelsen att finansmi-
nistrarna ställer upp tillsammans med biståndsminist-
rarna för att driva kraven på en rättvisare ekonomi.
Flera av talarna har också tagit upp aktuella kon-
flikter. Mellanöstern har nämnts av många. Målet i
Mellanöstern är naturligtvis att vi ska få en fredlig
lösning som bygger på folkrätten med ett demokra-
tiskt Palestina vid sidan av Israel, och att de ska leva i
demokratisk samexistens. Tyvärr ser vi ju att Israel
fortsätter begå brott mot folkrätten. Sverige och EU
har också protesterat mot Israels folkrättsbrott när det
gäller den fortsatta ockupationen, de fortsatta bosätt-
ningarna, utomrättsliga avrättningar, oproportioner-
ligt övervåld och kollektiva bestraffningar. Samtidigt
säger vi till palestinierna att de måste göra allt som
står i deras makt för att terroristaktioner och själv-
mordsbombningar som drabbar oskyldiga människor
ska upphöra. Vi ser också problemen hos den pales-
tinska myndigheten med korruption och MR-
övergrepp. Vapensmugglingen nyligen var också ett
tydligt brott mot Osloavtalet.
Nu måste parterna tillbaka till förhandlingsbordet.
För att få parterna tillbaka till förhandlingsbordet
ligger det största ansvaret på den starkaste parten,
nämligen Israels regering och Sharon. Därför, Mari-
anne Samuelsson, handlar det inte om att EU eller
Sverige underordnar sig USA. Vi vill att USA ska ta
sitt ansvar för att påverka Sharon och den israeliska
regeringen så att vi kan få en varaktig fred som byg-
ger på folkrätten och en palestinsk stat vid sidan av en
israelisk stat i Mellanöstern.
Svensk utrikespolitik är förvisso inte densamma
decennium efter decennium. Men svensk utrikespoli-
tik bygger på samma värden: solidaritet, rättvisa,
demokrati och mänskliga rättigheter. Till Vänsterpar-
tiet och Miljöpartiet skulle jag vilja säga: Utnyttja och
ta vara på de nya möjligheter som kalla krigets slut
faktiskt ger att verka för dessa värden i EU och glo-
balt. Utnyttja EU. Ställ er positiva till EU. Jag skulle
vilja uppmana Moderaterna att komma ihåg att värl-
den inte slutar vid EU:s gräns. Vi måste verka för
dessa värden också utanför Europas gränser.
Vi möter aldrig globaliseringen genom att vi slu-
ter oss innanför våra egna gränser. Globaliseringen
möter vi genom ett aktivt internationellt samarbete,
ett aktivt arbete från svensk sida, ett aktivt samarbete
i EU och ett aktivt arbete för global rättvisa och
mänskliga rättigheter.