Herr talman! Jag kommer i mitt anförande att ta
upp en annan typ av terror än den som utrikesutskot-
tets ordförande ägnade sig åt i sitt anförande.
10 miljoner barn dör varje år av sjukdomar som vi
än så länge inte kan förhindra.
13 miljoner barn är föräldralösa på grund av
hiv/aids.
Över 100 miljoner barn går inte i skolan, och två
tredjedelar är flickor.
Barn är på flykt - hur många vet vi inte, men det
är ett mycket stort antal.
Krig, konflikter och fattigdom och vad det nu för
med sig drabbar barn allra värst. Det är ingen tvekan:
Vuxna har ett bättre skydd när det gäller mänskliga
rättigheter än vad barn har. Barnkonventionen, som
så många länder säger sig bekänna sig till, visar sig i
många länder inte komma till praktisk tillämpning.
Herr talman! Låt mig för ett ögonblick uppehålla
mig vid flyktingproblematiken. Många internationella
organisationer har konstaterat att flyktinghanteringen
måste förbättras. Miljontals människor finns i flyk-
tingläger runtom i världen. Barn och kvinnor är
mycket utsatta grupper och behöver särskilt stöd. De
behöver ha hjälp för att kunna återvända till sina
hemländer.
Det finns också många flyktingar utanför lägren -
flyktingar ständigt på flykt från land till land. Att
många av dessa är barn har vi i Sverige fått erfara de
senaste dagarna. Beskrivningen av hur flyktingbarn i
Sverige tas om hand har upprört mig och många med
mig oerhört illa.
Herr talman! Det är min bestämda uppfattning att
när ett barn kommer till svenska gränsen och söker
skydd är skälen till att barnet söker hjälp oviktiga och
av underordnad betydelse. Det spelar ingen roll om
ett barn har flytt från ett omänskligt barnhem eller
från en tillvaro som utsatt gatubarn, om man är ett
s.k. ankarbarn, dvs. ivägskickat av familjen för att
åstadkomma en plattform för övriga familjen, eller
om föräldrar har skickat i väg barnen bara för att
skona dem från krig och fattigdom. Det spelar ingen
roll. När ett ensamt barn kommer till Sverige är det
just det enskilda barnets behov som ska tillgodoses.
Det som har hänt på Carlslunds flyktingförlägg-
ning är oacceptabelt. Barn är barn och ska bemötas
som barn. Det är alldeles uppenbart att det finns stora
brister i mottagandet av flyktingbarn, och det måste
vi ändra på här hemma.
Vi har också de senaste dagarna nåtts av informa-
tion om hur mycket små ensamma barn på flykt be-
möts i Ukraina. De stoppas och grips vid gränsen till
Slovakien och interneras i gallerförsedda burliknande
kyffen. De får ingen mat och ingen omsorg. Inte
något erbjuds som kan underlätta deras situation.
Herr talman! Sverige har sedan länge ett rykte om
sig att vara garant för folkrätt och internationell rätt-
visa. Därför måste vi inom ramen för EU agera kraft-
fullt för att förbättra flyktinghanteringen. Det gäller i
högsta grad de barn som är på flykt.
Barnfrågorna över huvud taget måste göras ännu
tydligare i internationella sammanhang. Sverige
måste verka för en global samordning.
Herr talman! Inför de tre viktiga möten som äger
rum i år - Monterreymötet, barntoppmötet och Jo-
hannesburgsmötet - måste Sverige med kraft driva
frågor som gäller barn och barns mänskliga rättighe-
ter. Sveriges förslag måste också omsättas i handling.
Världen bedömer våra handlingar och inte våra tal,
sade Kofi Annan. Det är precis så det är.
Låt oss därför gemensamt i Sveriges riksdag flytta
fram våra positioner och visa handlingskraft när det
gäller mänskliga rättigheter för barn. Låt oss försöka
vara överens om följande.
Diskriminera inte. Alla barn är födda fria och
jämlika, oberoende av var de är födda och oberoende
av religion, hudfärg eller om det är en pojke eller
flicka. Ta hand om varje barn. Bekämpa hiv/aids.
Skydda barn från krig. Sluta skada och utnyttja barn.
Bekämpa fattigdomen. Utbilda alla barn. Bevara
jorden åt barnen. Lyssna på barnen. Sätt barnen
främst.