Herr talman! Det kan aldrig sägas för många
gånger att Sverige och Europa måste minnas sin
1900-talshistoria. Minnet av nazismens och kom-
munismens illdåd är grunden för både Europarådet
och Europeiska unionen. De institutionerna bygger på
insikten att förståelse och dialog mellan länder bara
kan garanteras i starka gemensamma institutioner.
Det är svårt att förstå hur Vänsterpartiet och Mil-
jöpartiet kan mobilisera ett så kompakt motstånd mot
den restaurering av mänskliga rättigheter och demo-
krati som har skett i Europa. Både Europarådet och
Europeiska unionen representerar institutioner som
har förknippats med Europas väg mot demokrati och
skydd för de mänskliga rättigheterna.
Är det någon som har slagit vakt om torskfisket
genom begränsade fiskekvoter är det väl EU. Vem
skulle annars ha gjort det om den institutionen inte
hade funnits?
Vi kristdemokrater vill stärka unionen genom att
tydliggöra maktfördelningen mellan medlemsländer
och unionen. Detta bör ske genom en grundlag och en
konstitution för EU. I en sådan konstitution måste det
finnas garantier för mänskliga och medborgerliga
rättigheter. Öppenhet, demokrati och delaktighet
måste prägla såväl gamla som nya medlemsländer i
unionen.
Det finns sprickor i EU-fasaden. Europa är långt-
ifrån ett lyckorike för alla. De allvarligaste problemen
finns i EU-ländernas nuvarande flyktingpolitik. Euro-
pa sviker sina humanistiska ideal genom att stänga
ute nödlidande människor som är på flykt. Kombina-
tionen av hårda visumregler, regler i Dublinkonven-
tionen och de nya reglerna om transportörsansvar gör
att flyktingar ofta är hänvisade till smugglare för att
komma till Europa.
Det är en rättighet för alla människor att kunna
söka asyl. Vi anser att de europeiska länderna nu
sviker flyktingarnas rättigheter. Kristdemokraterna
anser att Sverige måste driva på för en mer human
flyktingpolitik i Europa.
Herr talman! Europeiska unionen har ett direkt
ansvar för fred och säkerhet och därmed konflikt-
hantering i vårt närområde. En utrikespolitisk sam-
ordning och byggande av en gemensam krishante-
ringsstyrka är nödvändig. Civila och militära resurser
krävs för fred och stabilitet. När konflikter dyker upp
i Europas närområde är det hela Europas angelägen-
het. Europas säkerhet är odelbar.
Anna Lindh, det är regeringens plikt att göra
svenska folket medvetet om detta ömsesidiga beroen-
de och att skapa insikt om den historiska förändringen
från det kalla kriget och Sveriges neutralitet till da-
gens situation med europeisk solidaritet.
Herr talman! Europarådet omfattar nu 43 stater
efter kommunismens fall. Detta har lett till en enorm
arbetsbörda, inte minst för Europadomstolen, som är
överbelastad av rättsliga prövningar för enskilda
människor som drabbats av svaga och bristfälliga
demokratier. Trots reformer kvarstår eftersläpningen i
domstolens arbete. En ökning av resurserna till Euro-
parådet är därför synnerligen nödvändig. Sverige bör
driva på för en resursförstärkning till domstolens
viktiga verksamhet.
Domstolen är den främsta garanten för mänskliga
rättigheter i Europa. Vi får inte tillåta att förtroendet
för Europadomstolen minskar på grund av bristande
ekonomiska resurser.
Herr talman! Oroande tecken på förakt för demo-
krati och åsiktsfrihet förekommer även i Sveriges
närhet. Låt oss vara ärliga och se att utvecklingen i
Ryssland inger farhågor för framtiden. Nyligen
stängdes den sista oberoende TV-stationen, och enligt
uppgifter skedde detta av politiska skäl.
Det har också funnits tendenser att tona ned hän-
delser i Tjetjenien nu då världens uppmärksamhet är
fångad av kampen mot terrorism. Men det är ett fak-
tum att mänskliga rättigheter fortsätter att ignoreras i
Tjetjenien.
Herr talman! För att demokrati och mänskliga rät-
tigheter ska kunna få fäste i alla delar av världen
krävs en dialog, ett utbyte och handel.
Kristdemokraterna ser fram emot en ny frihan-
delsrunda. Den rymmer hopp om steg mot en bättre
värld. Den nya handelsrundan måste präglas av global
solidaritet i praktiken och inte bara i retoriken.
Det är hög tid att de fattigaste ländernas situation
nu uppmärksammas. U-länderna måste tillåtas att
öppna sina marknader i den takt de själva finner bäst.
En friare handel kan ge välstånd åt många fler än i
dag. Men vägen till ökat välstånd nås inte genom en
övertro på liberalekonomiska modeller. Ödmjukhet
och flexibilitet måste bli honnörsord i de kommande
WTO-förhandlingarna.