Fru talman! Världen är rikare än någonsin. Ökad
handel, ny teknik och vetenskapliga framsteg skapar
tillväxt och nytt välstånd. Samtidigt lever mer än en
miljard människor i extrem fattigdom. Hälften av
dem är barn.
Världen rymmer fler demokratier än någonsin.
Samtidigt upplever många att makten har förskjutits
till det globala planet och blivit svårare att påverka.
Världen ger mer uppmärksamhet åt de mänskliga
rättigheterna än någonsin. Samtidigt förtrycks männi-
skor jorden över för sin politiska eller religiösa tillhö-
righet, sitt kön eller etniska ursprung.
Varje dag sker övergrepp och orättvisor. Men
samtidigt synliggör globaliseringen det som sker och
ger oss ökade möjligheter att motverka det. För re-
sultat krävs internationellt samarbete på politikens
alla områden.
Vi vill bidra till en bättre värld. Våra krav på
mänskliga rättigheter, demokrati och ekonomisk
rättvisa grundas på alla människors lika värde.
En rättvisare värld behöver ett starkt FN.
Förenta nationerna är den viktigaste globala aktören
för rättvisa. Nobels fredspris är ett bevis på världsor-
ganisationens trovärdighet och växande styrka.
FN:s millennieutvecklingsmål slår fast att fattig-
domen ska halveras till år 2015.
Det kräver mer utvecklingssamarbete, rättvisare
handel och reformer.
Det kräver ökade resurser. Därför samlas FN,
Världsbanken, Internationella valutafonden, WTO
och näringslivet i mars i Monterrey för att starta ett
nytt samarbete.
Det kräver att vi stoppar hiv/aids som fortsätter att
slå ut hela samhällen. FN har en central roll, bl.a.
genom UNAIDS där Sverige ingår i styrelsen.
Det kräver en hållbar utveckling, genom sociala,
politiska, ekonomiska och ekologiska framsteg. Där-
för samlar FN världens ledare i Johannesburg i sep-
tember för att ta ett samlat grepp om framtidsfrågor-
na.
Och det kräver en förstärkt dialog mellan nord
och syd. Regeringen har inbjudit riksdagens partier
och andra engagerade aktörer att bidra till arbetet. I
mars lägger den parlamentariska utredningen Glob-
kom fram förslag om en samlad svensk politik för
global utveckling.
Sverige verkar också genom Europeiska unionen
som är en stark kraft i arbetet för global rättvisa.
Unionen står för mer än hälften av världens bistånd,
och regeringen driver nu att alla medlemsländer ska
lägga fast tidsplaner för när de ska nå FN:s mål om
0,7 % av bruttonationalinkomsten till bistånd.
Sverige hör redan till de länder som satsar mest på
utvecklingssamarbete, och biståndet fortsätter nu att
växa på väg mot enprocentsmålet. Mellan åren 2000
och 2004 ökar det med 50 %, från 14 till 21 miljarder
kronor.
En rättvisare värld bygger på demokrati och
mänskliga rättigheter. Att främja demokrati och
mänskliga rättigheter är centralt för Sverige och EU.
Det handlar om att försvara alla människors lika vär-
de.
I en tid av globaliserad ekonomi, information och
rörlighet är uppgiften mer angelägen än någonsin.
Dagens gränslösa marknad måste balanseras av
gränslösa värden, byggda på demokrati och mänskli-
ga rättigheter.
Så gott som alla länder ställer upp på dessa värden
- på papperet. Men i praktiken ser vi hur människo-
värdet kränks och demokratin sätts på undantag. I en
rad länder saknar halva befolkningen, kvinnorna,
möjlighet att göra sin röst hörd.
När Sverige i år blir medlem av FN:s kommission
för mänskliga rättigheter får vi ökade möjligheter att
arbeta för demokrati liksom religions- och åsiktsfri-
het. Vi ska också försvara kvinnors, barns och funk-
tionshindrades rättigheter och bekämpa dödsstraff,
tortyr, människohandel och rasism.
Barnen är de mest utsatta. Därför är barnets rät-
tigheter en central del av regeringens arbete. Vi ar-
betar för att utrota den avskyvärda sedvänjan att
könsstympa flickor. Sverige är också drivande bakom
FN:s barntoppmöte i maj där regeringen kommer att
lägga särskild vikt vid barn som lever i krigszoner, är
på flykt, är drabbade av hiv/aids eller utsatta för sex-
uell eller annan exploatering. Vi har drivit fram ett
förbud mot att barn under 18 år ska kunna tvångsre-
kryteras eller lejas för strid. Regeringen kommer
också att lämna en skrivelse till riksdagen om hur
barnets rättigheter ska prägla biståndet.
Sverige arbetar aktivt för att bekämpa människo-
handel. Världens regeringar måste samverka för att få
slut på denna grova kränkning av människors värdig-
het och rättigheter. Regeringen ska utarbeta en strate-
gi för hur vi ska bidra till kampen genom vårt bistånd.
Vi vill skapa bättre skydd för människor i kon-
flikter. Detta förutsätter samverkan mellan den hu-
manitära rätten, de mänskliga rättigheterna och den
internationella flyktingrätten. För detta krävs också
ett nära samarbete mellan de humanitära organen.
Regeringen har tagit initiativ till ett totalförbud
mot dödsstraff inom ramen för Europarådet. Beslut
tas förhoppningsvis redan i vår. Alltfler länder av-
skaffar dödsstraffet, men tyvärr fortsätter en rad stater
att använda detta omänskliga straff. Hit hör Kina,
Saudiarabien, USA, Iran och Irak. Det är oaccepta-
belt. Dödsstraff kränker rätten till liv och hör inte
hemma i en modern rättsordning.
Sverige stärker nu ytterligare sitt arbete för de
mänskliga rättigheterna. Regeringen har antagit en
nationell handlingsplan, och i vår öppnar Regerings-
kansliet en hemsida där vi ska presentera nationell
och internationell information och möjliggöra debatt
om de mänskliga rättigheterna.
En rättvisare värld bygger på en öppnare världs-
handel. Världshandeln behöver nya, rättvisa spelreg-
ler. Annars gynnas de starka på de svagas bekostnad.
Därför har EU beslutat att ge världens 49 fattigaste
länder tullfrihet på alla varor utom vapen. Därför
välkomnar vi att den nya WTO-rundan ska genomsy-
ras av u-ländernas behov, i enlighet med den agenda
som alla WTO-länder enades om i höstas. U-länderna
är särskilt beroende av ett genombrott på jordbruks-
och livsmedelsområdet där deras export begränsas av
höga tullar. EU måste bidra genom att reformera sin
jordbrukspolitik.
Den nya WTO-rundan gynnar inte bara u-
länderna utan även EU:s inre marknad, Östersjöom-
rådet och Sverige. Med friare handelsströmmar, fler
investeringar, bättre exportmöjligheter och billigare
import får vi ökad tillväxt och sysselsättning också
här hemma. WTO-rundan ökar också möjligheterna
att styra globaliseringen, tack vare att miljöfrågor nu
för första gången tas upp i handelsförhandlingar.
WTO växer snabbt. Kinas medlemskap är särskilt
viktigt och bidrar förhoppningsvis till ökad öppenhet
i landet. Regeringen verkar för att även Ryssland ska
kunna bli medlem så snart som möjligt.
Näringslivet har en viktig roll i det internationella
arbetet för en rättvis och hållbar utveckling. Därför
har regeringen bjudit in svenska företag till ett samar-
bete kring näringslivets sociala och ekologiska an-
svar. Med detta vill vi engagera företagen i ett part-
nerskap för mänskliga rättigheter och god miljö.
En rättvisare värld förutsätter en stärkt internatio-
nell rättsordning. De fruktansvärda terroristdåden den
11 september tydliggjorde hur sårbart det öppna sam-
hället är och vilka hot som kan riktas mot oss alla.
Det är därför självklart för Sverige och EU att med
kraft delta i kampen mot internationell terrorism. Den
gemensamma kampen visar på styrkan i ett samord-
nat handlande, men också hur vi brustit i vårt tidigare
arbete.
Behovet av att agera snabbt får inte medföra att
den enskildes rätt kränks. Sanktioner mot individer
måste baseras på fakta och möjliggöra omprövning.
Sverige har drivit igenom ökad rättssäkerhet i EU:s
tillämpning av sanktioner och verkar nu för motsva-
rande förändringar i FN:s sanktionssystem. Regering-
en har också tagit initiativ till en internationell över-
syn av sanktionsinstrumentet som ska utmynna i
förslag om hur sanktioner bör genomföras, övervakas
och göras mer rättssäkra.
Sverige välkomnar att den internationella brott-
målsdomstolen inrättas senare i år. Med den får vi en
permanent och banbrytande domstol som kan be-
handla krigsförbrytelser, folkmord och brott mot
mänskligheten.
Regeringen stöder FN:s domstolar för Rwanda
och det forna Jugoslavien och hoppas att domstolen i
Sierra Leone snart ska kunna etableras.
Det är bra att fler länder själva tar itu med sitt för-
flutna. Krigsförbrytelser, folkmord och brott mot
mänskligheten måste bestraffas. Det är nödvändigt
för att värna rättssamhället, förhindra nya dåd och
underlätta försoning.
En rättvisare värld gynnas av ett större EU. Euro-
peiska unionen tar i år ett historiskt steg, när utvidg-
ningsförhandlingarna med de flesta av kandidatlän-
derna avslutas. Ytterst handlar det om att befästa
grunden för fred och demokrati, välstånd och fri rör-
lighet i Europa. Samtidigt måste vi vara vaksamma
mot de främlingsfientliga krafter som gör sig gällande
och som vill stänga Europa mot omvärlden. EU ska
stå för öppenhet och solidaritet. Som ett led i detta
verkar vi för en harmonisering av migrationspolitiken
på asylrättens och humanitetens grund.
Utvidgningen förblir Sveriges främsta prioritering
i EU-arbetet. Vi stöder kandidatländerna i deras an-
passning till EU-kraven och räknar med att kunna
hälsa de första nya medlemmarna välkomna år 2004.
Det är ett konkret resultat av Sveriges ordförandeskap
och toppmötet i Göteborg.
Europeiska unionen är stadd i förvandling. Om
några år kommer medlemskretsen att nära nog för-
dubblas och den inre marknaden att växa med mer än
100 miljoner människor. Euron innebär en annan stor
förändring. Det svenska folket ska ta ställning till
valutaunionen i en folkomröstning.
Utvidgningen ökar behovet av debatt om EU:s
framtida utveckling. Det gäller att enas om vad vi vill
att unionen ska göra och finna former för att EU ska
kunna fungera smidigt även med 25-30 medlemmar.
Diskussionen kommer inledningsvis att föras inom ett
s.k. konvent, men måste bli mycket bredare än så.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté
för att stimulera debatten i Sverige.
Sverige bygger nu vidare på det goda samarbete
som vi utvecklade med kandidatländerna under ord-
förandeskapet. Vi har många gemensamma intressen
att samverka kring i en större union.
Det nordiska samarbetet fortsätter att utvecklas
och har fått ny dynamik genom att de baltiska länder-
na numera deltar. De nordiska länderna förstärker
också sitt samarbete inom EU.
Vi måste även öka kontakterna med EU:s nya
grannar. Vi har inlett ett nytt samarbetsprogram med
Central- och Östeuropa och vill fördjupa dialogen
mellan EU och Ryssland. Ett viktigt bidrag är att öka
Rysslands möjligheter till ekonomisk integration och
handelsutbyte genom harmonisering och minskade
handelshinder. Samtidigt måste vi ställa krav. Ryss-
land måste värna den fria opinionsbildningen och
respektera de mänskliga rättigheterna och den huma-
nitära rätten - också i Tjetjenien.
Som ett led i vårt samarbete med Ryssland inrättar
Sverige senare i år ett generalkonsulat i Kaliningrad,
som är en region av stor betydelse för hela närområ-
det. En annan viktig region är nordvästra Ryssland,
där vi kommer att bidra till ökad kärnsäkerhet så snart
det nödvändiga avtalet har undertecknats.
Solidaritet och samverkan skapar säkerhet för
stater och individer. För Sverige är det särskilt viktigt
att stärka säkerheten och samarbetet i vårt närområde.
Vi deltar aktivt i Barents- och Östersjösamarbetet,
bidrar till EU:s Nordliga dimension och prioriterar
integrationen mellan de nordiska och baltiska länder-
na, med särskilda insatser i Öresundsregionen. Vi
stöder att Estland, Lettland och Litauen ska kunna
förverkliga sina säkerhetspolitiska mål och bli med-
lemmar av EU och Nato. Vi fortsätter att bidra till
Östersjöländernas säkerhet i bred bemärkelse. Det
säkerhetsfrämjande samarbetet är en hörnsten i
svensk Östersjöpolitik.
EU och Nato utgör, tillsammans med Europarådet
och Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europa, grundvalarna för Europas säkerhetsarkitek-
tur. USA:s engagemang för Europa förblir också
centralt.
Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara fred
och självständighet för vårt land, bidra till stabilitet
och säkerhet i vårt närområde samt stärka internatio-
nell fred och säkerhet.
Sverige är militärt alliansfritt. Denna säkerhets-
politiska linje, med möjlighet till neutralitet vid kon-
flikter i vårt närområde, har tjänat oss väl.
För framtiden är det tydligare än någonsin att sä-
kerhet är mer än avsaknad av militära konflikter. Hot
mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i ge-
menskap och samverkan med andra länder. På det
globala planet är det främsta uttrycket för detta vårt
stöd till Förenta nationerna. Genom vårt medlemskap
i den Europeiska unionen deltar vi i en solidarisk
gemenskap vars främsta syfte är att förhindra krig på
den europeiska kontinenten.
En betryggande försvarsförmåga är en central del
av svensk säkerhetspolitik. Sverige verkar aktivt för
att främja nedrustning och icke-spridning av massför-
störelsevapen.
Som EU-ordförande arbetade regeringen för ökad
samordning mellan EU och FN vid konfliktförebyg-
gande, krishantering och regionala kriser.
Unionen har stor potential att bidra, inte minst på
det förebyggande området, där EU kan utnyttja sin
bredd. Sverige fortsätter att engagera sig i det kon-
fliktförebyggande arbetet. I sommar står vi värd för
en EU-konferens som ska stärka samarbetet mellan
EU, FN och andra konfliktförebyggande aktörer i
Europa.
EU är nu redo att genomföra viss krishantering.
Därmed har unionen fått ännu ett verktyg för att
främja fred och säkerhet. Under nästa år ska EU kun-
na ställa upp med upp till 60 000 militärer och 5 000
poliser för internationella insatser. Samtidigt bygger
vi upp vår förmåga att bistå krisdrabbade länder inom
civil förvaltning, rättsväsende och räddningstjänst.
EU:s stärkta kapacitet ökar omvärldens förvänt-
ningar på att vi ska bidra till att förebygga och lösa
konflikter. Vi har ett politiskt ansvar att försöka infria
dessa förväntningar. EU bör ställa sina resurser till
FN:s förfogande. Unionen bör bl.a. kunna sända trupp
till en krishärd inom 30 dagar och därmed överbrygga
den tid det tar för ordinarie FN-trupp att komma på
plats. Detta skulle motsvara den snabbrörliga kapaci-
tet som Kofi Annan har efterlyst.
Globala hot måste mötas med globala lösningar.
Vårt mål är en värld utan massförstörelsevapen. Av-
talen mot biologiska vapen, kemiska vapen och kärn-
vapenspridning måste stärkas, efterlevnaden garante-
ras och den universella anslutningen främjas.
Kärnvapenstaterna har förbundit sig att skrota sina
arsenaler. En handlingsplan i 13 steg för kärnvapen-
nedrustning är antagen. Men nu måste den genomfö-
ras. Det ska vi verka för när Sverige i vår leder FN:s
förhandlingar om att stärka avtalet om icke-spridning
av kärnvapen. Regeringen ska också driva på proces-
sen med hjälp av Ny Agenda-koalitionen.
Kärnvapennedrustningen måste göras oåterkalle-
lig. Regeringen välkomnar att utrikesminister Colin
Powell nu har aviserat ett juridiskt bindande avtal om
kraftiga neddragningar i USA:s och Rysslands strate-
giska kärnvapenarsenaler. Ett logiskt nästa steg vore
att reducera antalet taktiska kärnvapen.
Det är beklagligt att USA ensidigt har sagt upp
ABM-avtalet och går vidare med sina planer på ett
missilförsvar. Det riskerar att leda till en ny kapprust-
ning. Det är samtidigt oacceptabelt att Kina använder
USA:s planer som motivering för kärnvapenupprust-
ning och för att blockera framsteg på nedrustnings-
området. USA måste nu fortsätta sina konsultationer
och sträva efter en lösning som bidrar positivt till
nedrustnings- och icke-spridningsarbetet.
Indien och Pakistan bör följa säkerhetsrådets be-
slut, upphöra med missiltest och snarast underteckna
provstoppsavtalet.
Lätta vapen skördar dagligen offer, både i väpna-
de konflikter och till följd av brottslighet. Sverige och
EU verkar för att vapen samlas in och förstörs i sär-
skilt utsatta länder. Den illegala handeln med lätta
vapen måste stoppas.
Sverige fortsätter att verka för en strikt kontroll av
handeln med krigsmateriel och produkter som kan
användas för att framställa massförstörelsevapen. Det
är ett viktigt bidrag till den globala säkerheten.
Sveriges utrikespolitik bygger på engagemang och
dialog. Hela världen har förenats i kampen mot terro-
rismen. Samtidigt ser vi också spänningar mellan
nord och syd, mellan väst och den muslimska värl-
den.
För att stärka dialogen mellan Europa och de
muslimska länderna vill Sverige och Spanien öka
EU:s samarbete med partnerskapsländerna kring
Medelhavet. Fokus ligger på ungdomsutbyte, medier
och information. En handlingsplan ska antas i april.
Alexandriainstitutet och det svenska centret i Istanbul
bidrar ytterligare till Sveriges dialog med Medels-
havsländerna. I ett bredare samarbete, med både
Mellanöstern och Asien, vill regeringen fördjupa sina
kontakter med muslimska kvinnor och kvinnogrup-
per. Regeringen vill även stimulera dialogen här
hemma. Därför kommer vi i vår att distribuera en bok
till alla gymnasieskolor och ungdomsorganisationer i
syfte att väcka diskussion och eftertanke.
Fredsprocessen i Mellanöstern har avstannat. Vi
ser åter att våld bara föder våld. Israel ödelägger
palestinska hem, genomför utomrättsliga avrättningar
och stärker sin ockupation medan palestinska själv-
mordsbombare sprider skräck i det israeliska sam-
hället. Oskyldiga liv skördas på bägge sidor. För-
handlingar baserade på folkrätten är den enda vägen
ut ur detta kaos. Parterna måste återuppta samtalen
om genomförande av Mitchellrapporten. Målet är ett
slut på ockupationen, ett stopp för terrorhandlingarna,
upprättandet av en demokratisk palestinsk stat och
fredlig samexistens mellan Israel och Palestina. Den
palestinska myndigheten och dess valde president
behövs för att det ska vara möjligt att nå en fredlig
lösning. EU och Sverige står beredda att hjälpa till.
Sverige är en aktiv part i den stora hjälpinsats som
nu görs i Afghanistan. Nu, mer än någonsin, behöver
landet vår hjälp. Därför satsar regeringen upp till 1
miljard kronor under de närmaste tre åren. Vi ger hög
prioritet åt kvinnorna och barnen som har lidit mest
av den långa konflikten och talibanregimens förtryck.
Svenska Afghanistankommittén gör här ovärderliga
insatser. Sverige var också snabbt på plats i den inter-
nationella säkerhetsstyrkan. Att öka säkerheten är en
förutsättning för att kunna bygga upp det sargade
landet och göra det möjligt för flyktingar att återvän-
da hem.
De många svenskar som deltar i civila och militä-
ra insatser i Afghanistan, och på andra ställen i värl-
den, gör ett viktigt arbete för den globala freden och
säkerheten och för Sverige.
Vårt engagemang för västra Balkan består. Vi bi-
drar till återuppbyggnaden av alla regionens länder,
engagerar oss i stabilitetspaktens arbete och deltar
med en bataljon i den internationella styrkan i Ko-
sovo, liksom med mindre förband i Bosnien. Med
EU:s stöd går regionen mot samarbete och europeisk
integration, men hotas samtidigt av fortsatta etniska
spänningar. Vi stöder dialogen för att förnya den
jugoslaviska federationen och öka det regionala sam-
arbetet. För en långsiktig försoning är det fundamen-
talt att alla länderna fullt ut samarbetar med FN:s
krigsförbrytartribunal.
Vi måste fortsätta att stärka relationerna med Af-
rika och stödja de stater som tillsammans strävar efter
demokrati, god samhällsstyrning och hållbar utveck-
ling. Detta är kärnan i kontinentens eget initiativ för
ett nytt partnerskap, NEPAD. Denna gemensamma
värdegrund var huvudtemat när afrikanska och nor-
diska utrikesministrar möttes i Stockholm i januari. I
Zimbabwe går utvecklingen åt motsatt håll. Vi måste
reagera mot detta och stödja de krafter som arbetar
för demokrati.
I Colombia fortsätter den väpnade konflikten att
skörda civila offer. Sverige deltar i försöken att hålla
fredsprocessen levande. Vi hoppas att samtalen mel-
lan Colombias regering och FARC-gerillan ska re-
sultera i vapenvila senare i år.
Sverige och EU stöder fortsatt arbete för fred och
försoning på den koreanska halvön.
Östtimor blir den 20 maj årtusendets första nya
självständiga stat. Landets utveckling mot demokrati
och självständighet är en framgång för FN och visar
att engagemang ger resultat.
Sveriges breda internationella arbete kräver inte
bara engagemang utan även resurser, och resurser på
rätt ställe. I en värld som ständigt förändras måste
utrikesförvaltningen alltid vara beredd att anpassa sig
inom den ram som har överenskommits. Förutom att
öppna ett generalkonsulat i Kaliningrad förbereder vi
nu etablering av ambassader i Slovakien och Vit-
ryssland. Parallellt med det intensifierar vi vårt arbete
med att främja svenska ekonomiska intressen, och
därigenom tillväxt och sysselsättning i Sverige. Fram
till år 2004 ökar regeringen anslagen för handels- och
investeringsfrämjande med 150 miljoner kronor. Som
ett led i satsningen planerar vi att öppna ett general-
konsulat i Kanton för att kunna göra särskilda insatser
på den sydkinesiska marknaden. Det nya kreativa
Sverige är ett slagkraftigt varumärke.
Fru talman! Vårt gemensamma ansvar för framti-
den har aldrig varit tydligare än i dag. Med globalise-
ringen suddas gränserna mellan inrikes- och utrikes-
politik ut. Också rättvisa, mänskliga rättigheter, de-
mokrati och hållbar utveckling måste globaliseras. Vi
måste verka för samma värden i Sverige, EU och hela
världen.
I år har vi många tillfällen att intensifiera vårt ar-
bete för global rättvisa. Vi ska utnyttja världskonfe-
renserna som kommer, de nya förhandlingarna inom
WTO och medlemskapet i FN:s kommission för de
mänskliga rättigheterna.
Tillsammans kan vi åstadkomma förändring.
Rättvisa och utveckling var bärande i byggandet av
Välfärdssverige. Rättvisa och utveckling kan bära
också ett globalt välfärdsbygge. Rättvisa och utveck-
ling tillhör alla.
(Applåder)