Herr talman! Innan jag kommer in på det ämne
jag tänker tala om, nämligen en offensiv för global
solidaritet, skulle jag bara än en gång vilja konstatera
att den här doktrinen som har diskuterats mycket i
dag kan tolkas på många olika sätt - dels den tolkning
som utrikesministern och ordföranden för utrikesut-
skottet gör, dels den som den moderate ledaren har
gjort här i dag.
Men jag vill komma in på just detta med en offen-
siv för global solidaritet. Det ges ett lysande tillfälle i
Monterrey att lyfta fram en offensiv för global solida-
ritet.
Enligt mitt förmenande behövs det fyra viktiga
punkter för att sätta det här på dagordningen:
- En offensiv för ökat bistånd. Det är just det som
Monterreymötet ska handla om.
- En offensiv för skuldavskrivningar.
- En offensiv för mer av frihandel.
- En offensiv för demokrati och mänskliga rättig-
heter.
Om vi kunde sätta detta högt upp på den interna-
tionella dagordningen skulle mycket vara vunnet i det
internationella solidaritetsarbetet.
Det är inte rimligt att mänskligheten är så sårbar
för några få människors samvetslöshet och brutalitet
som händelsen den 11 september visade. Det är heller
inte rimligt att fler människor än som dog i den at-
tacken dör varje dag av svält. Det är heller inte rim-
ligt att miljoner unga i världens fattiga länder tappat
tron på framtiden. Det är inte rimligt att mänsklighe-
ten känner till allvarliga hot mot sin egen livsmiljö
men samtidigt inte kan samla sig och ta krafttag för
att göra någonting åt det.
Det behövs ett ökat bistånd för att klara av många
av de här problemen. Jag noterar en intressant sak i
den utrikespolitiska deklarationen. Där står att utri-
kesministern och Sverige vill att man ska verka för en
tidsplan för de länder som inte har uppnått FN:s mål
om 0,7 % av BNI. Vi har från Folkpartiets sida länge
krävt att man ska upprätta en sådan tidsplan för Sve-
riges riksdag för att uppnå de mål vi har satt. Men vi
har alltid fått nej till det. Det behövs ingen tidsplan
har svaret varit.
Jag skulle vilja fråga de socialdemokratiska före-
trädarna: Vad är det egentligen för skillnad när det
gäller tidsplan? Skulle inte en sådan tidsplan ge bä-
ring även åt Sveriges riksdag när det gäller att upp-
fylla de mål vi har satt för biståndets storlek?
Det behövs en offensiv för skuldavskrivningar.
Många av de fattiga länderna har i dag så stora skul-
der att det är helt omöjligt att de i framtiden ska kun-
na klara av att betala dem. Deras skulder och räntorna
på deras skulder uppgår ofta till större summor än
utgifterna för sjukvård och skola gör. Här har natur-
ligtvis den rika delen av världen ett ansvar för att göra
dessa skuldavskrivningar. Det är också någonting
som man borde kunna klara av vid mötet i Monterrey.
Vi behöver en offensiv för mer av frihandel. Vi
kommer inte, som har sagts här tidigare i dag, att
klara av rättvisan i världen med bara bistånd. Det är
en helt omöjlig sak. Däremot kan biståndet vara
smörjmedel för att nå andra mål, bl.a. frihandel. Det
är viktigt att man i den WTO-runda som nu pågår
lyfter fram utvecklingsländernas situation när det
gäller handeln. Här har naturligtvis EU ett stort an-
svar att bryta ned sina tullmurar och att ändra på den
gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, för att på så
sätt försöka få en rättvisare handel. Det kan lyfta
biståndsländerna.
Det behövs en offensiv för demokrati och mänsk-
liga rättigheter. Folkpartiet har länge drivit idén att
just demokrati och mänskliga rättigheter ska vara ett
huvudmål i biståndet. Det var därför vi så småningom
också fick en biståndsutredning till stånd som jag
förstår håller på att avsluta sitt arbete.
Demokrati och målet för mänskliga rättigheter i
biståndet är otroligt viktigt. Utan en demokrati och
mänskliga rättigheter får vi ingen hållbar utveckling.
Därför ville vi att man skulle ompröva de sex bi-
ståndsmål vi har i dag som spretar åt lite olika håll.
Jag har tagit del av ett utkast. Jag hoppas att det
bara är ett utkast från Globkom som hade som uppgift
att undersöka hållbarheten i de här sex biståndsmålen.
Jag blir förskräckt när jag ser resultatet. Man har
tydligen kokat ned de här sex biståndsmålen till tre,
men de är till intet förpliktande.
Ni kan ju höra själva. Här står som nummer ett:
Det ska vara en rättvisare global utveckling. Det är ju
därför vi håller på med bistånd över huvud taget. Det
behöver man egentligen inte ha som ett mål för bi-
ståndet. Det är ett övergripande mål. Nummer två:
Förebyggande och hållbar hantering av gemensamma
globala angelägenheter. Det låter nästan som det
gamla miljömålet fast lite annorlunda omskrivet.
Nummer tre: Förbättring av den framtida människans
levnadsvillkor.
När jag läser detta är det nästan så att jag ångrar
att vi bad att få en utredning för att ompröva de sex
biståndsmålen. Ska detta bli resultatet förskräcker det.
Det här är ju rena snömoset.
Nu vet jag inte om detta blir slutresultatet, men så
såg det ut i det dokument jag har sett. Vad jag förstår
har man haft ett justeringssammanträde. Det är möj-
ligt att det har hänt någonting innan dess med texter
som jag inte har sett.
Vi får se hur utvecklingen blir på det området.
Men viktigt är, menar Folkpartiet, att man lyfter fram
demokratimålet som det viktiga när det gäller bistån-
det.
Herr talman! För att sammanfatta:
- Offensiv för ökat bistånd.
- Offensiv för skuldavskrivningar.
- Offensiv för mer frihandel.
- Offensiv för demokrati och mänskliga rättigheter.