Fru talman! Kristdemokraterna anser att männi-
skans värdighet, dvs. varje persons eget och enskilda
värde, ska vara grunden också för vårt utrikespolitis-
ka agerande.
En sådan utrikespolitisk värdegrund bör Sverige
tillämpa i arbetet med FN:s, ILO:s och Europarådets
konventioner för mänskliga rättigheter.
Kristdemokraterna anser att Sverige inte enbart
ska främja mänskliga rättigheter i världen. Sverige
ska agera, och man ska agera tydligare än hittills.
Målet måste vara solklart: internationell fred och
säkerhet för att nå mänskliga rättigheter, demokrati
och öppenhet.
Utrikesminister Anna Lindh! Zimbabwe är ett
land som präglas av slutenhet och brist på mänskliga
rättigheter. Det är dags att politiskt ta itu med presi-
dent Mugabe. Här måste Sverige agera hårt inom EU.
Fru talman! Mänskliga rättigheter kränks över
hela världen, även i Sverige. Det är på tiden att rege-
ringen nu presenterar en nationell handlingsplan för
att vi i Sverige ska kunna leva upp till de mänskliga
rättigheterna i vårt eget land. Kristdemokraterna har
efterfrågat en sådan handlingsplan länge. Genom att
vidta åtgärder i Sverige kan vi med större trovärdig-
het agera internationellt för människors fri- och rät-
tigheter.
Målet för arbetet med mänskliga rättigheter är att
skapa etiska och rimliga livsbetingelser för alla män-
niskor. Människor med olika kulturer och traditioner
ska kunna leva och utvecklas tillsammans.
De rättigheter som krävs i olika MR-konventioner
är odelbara och ska vara universella. Alla rättigheter
gäller alla. Vi lever i en gemensam värld, och vi är
gränslöst beroende av varandra.
De mänskliga rättigheterna är en minsta gemen-
samma nämnare när det gäller livsbetingelser. Dessa
livsbetingelser måste hela tiden göras lite bättre, lite
mänskligare, för att höja värdet för vars och ens stund
på jorden.
Brotten är många. Det gäller slavhandel, barnsol-
dater, sexuell exploatering, kvinnors rättigheter,
dödsstraffet, minoriteters rättigheter och fattigdom.
Sverige måste agera med och genom EU.
Fru talman! Det är angeläget att rättssamhället ges
ökade möjligheter att utvecklas internationellt genom
folkrättens utveckling. Vi behöver en utveckling av
det internationella normsystemet. För oss kristdemo-
krater är det alltid människan som ska utgöra subjek-
tet i en sådan rättsutveckling - inte regimer och inte
stater.
Det innebär att en regering, en regim eller en
härskare aldrig ska kunna hänvisa till inre angelägen-
heter och på så vis gömma sig bakom statssuveräni-
tetsprinciper inom landets gränser. Brott mot mänsk-
liga rättigheter ska alltid uppmärksammas av omvärl-
den. Det ska vara självklart att omvärlden har bered-
skap att agera diplomatiskt men även militärt för att
hindra folkmord och andra brott mot mänskligheten.
Den internationella koalitionen med USA, som
står bakom kampen mot terrorismen, blir ett exempel
på en normutveckling som kommer att sätta tydliga
spår i internationell folkrätt.
Kristdemokraterna anser att varje land och varje
regering har rätt att skydda sina medborgares liv och
hälsa mot terrorhandlingar, oavsett om dessa före-
kommer i USA, Mellanöstern, Indien eller Spanien.
Vi är väl medvetna om problemen när det gäller att
definiera såväl terrorism som terrorister. Här behövs
en utveckling av folkrätten. Vid en utveckling och
förändring av folkrätten är det viktigt att behålla en
tydlig värdeorientering och en moralisk kompass.
I kampen mot terrorismen, som syftar till att för-
svara demokrati och mänskliga rättigheter, måste
rättssäkerheten garanteras för alla medborgare, även
för terrorister och tillfångatagna al-Qaida krigare.
Det är oacceptabelt att de terroristutpekade svens-
karna ännu inte har fått reda på varför de är anklaga-
de. Mänskliga rättigheter gäller för alla.
Anna Lindh! De rättssäkerhetsgarantier som finns
inom EU:s sanktionssystem måste även finnas på FN-
nivå. Detta är en uppgift som regeringen omedelbart
måste ta itu med.
Fru talman! Det stora språnget på det internatio-
nella planet kallar vi globalisering. Det är en företeel-
se som markerar att alla jordens länder och medbor-
gare är starkt involverade i varandras utveckling.
Globaliseringen rymmer stora positiva förväntningar,
men också stor rädsla hos många.
Globaliseringen leder till en allt snabbare integra-
tion av kultur, språk och marknader genom allt effek-
tivare kommunikationer. Detta får stora konsekvenser
inte minst på det politiska området.
Det är min övertygelse att globaliseringen rymmer
fantastiska möjligheter till en bättre värld. Det blir ett
öppet samarbete mellan demokratier i en värld där
tyranner får allt svårare att gömma sig bakom na-
tionsgränser. Det blir en värld där öppenheten kom-
mer att introducera demokrati, mänskliga rättigheter
och marknadsekonomi på medborgarnas villkor.
I år kommer flera globala institutioner att stå i
centrum. Nästa månad hålls ett toppmöte i Mexiko
och en FN-konferens för finansiering och utveckling.
Insikten om att skattefinansierat bistånd inte räcker
leder till att man nu måste ta näringslivet och den
globala handeln till hjälp.
I sommar kommer det att hållas en konferens om
hållbar utveckling, tio år efter Riokonferensen. Det är
mycket som har hänt sedan dess. Tyvärr pekar många
trender åt fel håll. Jag tänker på att klimatförändring-
arna är ett faktum och på utarmningen av den biolo-
giska mångfalden, utfiskningen, skogsskövlingen,
jorderosionen och spridningen av gifter och kemikali-
er.
Fru talman! Globaliteten finns på flera områden.
Den globalt planerade terrorismen är ett överhängan-
de säkerhetsproblem - ett problem som vi sannolikt
står på tröskeln till.
Terrorism i sig är inte ett nytt fenomen, men de
globala nätverkens organisation skapar en global
osäkerhet. Ingen är oberörd.
Forskare världen över har i åratal utarbetat analy-
ser och scenarier där bl.a. nukleära, kemiska och
biologiska vapen riktats mot civila mål. Men vem
kunde anta att terrorister skulle kapa passagerarflyg-
plan och störta dem mot civila mål med tusentals
offer som resultat?
Redan 1999 varnade en statlig kommission för att
amerikaner skulle dö av terrorattacker i USA. Bered-
skapen nonchalerades. Farhågorna upprepades sju
månader före terrordåden, men USA överraskades.
Anna Lindh! Regeringen har ansvar för att Sveri-
ge ska dra lärdom av detta. Vi måste ta terrorismens
hot på största allvar och vidta relevanta åtgärder för
att utveckla både civila och militära skyddsmekanis-
mer.
På DN Debatt kunde man för någon vecka sedan
läsa hur en grupp militära ledare i Sverige redovisade
sin uppfattning om svenskt försvar. Det var bekym-
mersamt, eftersom de menade att omställningen av
svenskt försvar är ineffektiv och att den saknar strate-
gi.
Detta lägger skuggor över såväl Försvarsmakten
som regeringen och dess stödpartier. Det artikeln
beskriver ger svenska folket anledning att känna
otrygghet inför Socialdemokraternas försvarspolitik.
Fru talman! Den europeiska säkerhetspolitiken be-
finner sig i en mycket dynamisk och formativ period.
Det är i praktiken omöjligt att deklarera sig neutral
inför de hot och konflikter som berör världssamfun-
det och därmed också vårt eget närområde. Inte sedan
andra världskriget har Sverige så tydligt konfronterats
med internationellt hot och otrygghet som efter den
11 september 2001.
Fru talman! I den aktuella säkerhetspolitiska situ-
ationen i omvärlden går det inte att blunda för att
regeringen skapar otrygghet för svenska folket genom
den akilleshäl som samarbetet med Vänsterpartiet och
Miljöpartiet utgör. En regeringsmajoritet där man inte
kan samarbeta om vare sig säkerhetspolitik eller Eu-
ropapolitik äventyrar svensk trygghet. På dessa två
politikområden kommer vår framtida säkerhet att
avgöras.
Den nya doktrinens formulering gör att svensk sä-
kerhetspolitik tar ett nödvändigt steg bort från gamla
föreställningar och mot en ärlig och mer verklighets-
nära beskrivning av svensk säkerhetspolitik.
Den världspolitiska scenen, och inte minst vår
egen kontinent, har sedan murens fall upplevt en
glädjande omvandling. Den säkerhetspolitiska situa-
tionen har gått från en bipolär terrorbalans till ett
fördjupat och breddat samarbete länder emellan.
Många länder som har lidit under det kommunistiska
oket är i dag demokratiska stater som inom kort kan
vara fullvärdiga medlemmar i det europeiska samar-
betet. Europa är, kort sagt, en helt annat världsdel än
för 15 år sedan.
Doktrinen markerar att Sverige är militärt allians-
fritt. Kristdemokraterna ser i dag inga avgörande skäl
för ett Natomedlemskap. Men de förändringar som
skett i Europa under de senaste 10-15 åren visar att
det finns skäl för öppenhet inför framtiden. Vi krist-
demokrater anser att doktrinen även ska ange vår
solidaritet med Europeiska unionens medlemsländer.
Sverige är en del av Europa, och vi bedriver ett alli-
ansbyggande på alla områden inom unionens ramar -
vid sidan av det rent militära försvaret.
Fru talman! Det finns en lång rad konflikter i
världen där EU och Sverige har ett stort säkerhetspo-
litiskt engagemang. Låt mig nämna några av dem.
Afghanistan ska nu hjälpas på fötter. Nästan 4
miljarder dollar utlovas under kommande fem år till
Afghanistans återuppbyggnad. Det internationella
samfundet måste nu garantera att pengarna kommer
vanliga människor och det civila samhället till del.
Risken för korruption är överhängande. Uppbyggna-
den av Afghanistan beräknas ta 10-15 år, och det är
ett enormt arbete som väntar. Här kan Sverige spela
en viktig roll!
Mellanösternkonflikten visar att det inte enbart är
pengar som behövs i konflikthantering och fredsupp-
byggande. Hämndpolitiken - öga för öga, tand för
tand - kommer att fortsatt skörda tusentals civila
offer. Alldeles för lite tid ägnas åt försonings- och
religionsdialog. Om muslimska, judiska och kristna
ledare kunde föra en sådan dialog skulle det sända
viktiga signaler till båda folken och deras politiska
ledare.
Anna Lindh! Det skulle kanske vara både visare
och klokare av den svenska regeringen att försöka bli
en katalysator för en dialog mellan parterna om för-
soning och religiös förståelse än att försöka mästra
USA:s politik, vilket knappast lär ha någon framgång.