Herr talman! Jag noterar att Anna Lindh inte sva-
rade på min fråga om regeringens framtida relation
till Miljöpartiet och Vänsterpartiet med tanke på
skillnaderna i synen på utrikes- och säkerhetspolitik
och internationellt samarbete. Kanske var frågan för
svår, men jag vill ändå ha ett svar av Anna Lindh.
Sedan går jag över till mänskliga rättigheter, som
förtrycks i en gigantisk omfattning i världen i dag.
Alltför många förnekas de möjligheter som de flesta
av oss tar för givna, att fritt få utbyta tankar, idéer,
åsikter, att få tala sitt eget språk eller fritt utöva sin
religion. Kvinnors rättigheter kränks i de flesta länder
både inom och utom hemmet.
Jag ska ta några exempel där jag tycker att Sveri-
ge bör fortsätta att agera och agera mera. Det gäller
t.ex. Ryssland där den sista oberoende TV-kanalen
har stängs av president Putin, som redan har den
verkställande, lagstiftande och dömande makten och
nu även har kontroll över informationen. Det är inte
särskilt mycket politisk debatt som förekommer i de
kanalerna.
I Tjetjenien förekommer mord, misshandel,
plundringar och våldtäkter som vapen i konflikter.
Det senaste är våldtäkter på gravida kvinnor.
Zimbabwe är väl kanske det mest aktuella ex-
emplet på ett land där yttrandefriheten och möjlighe-
ten att ha olika åsikter förtrycks å det allra våldsam-
maste. Våldet trappas upp, utsikterna inför valet är
dystra och ledaren för EU:s valobservatörer får inte
fullgöra sitt uppdrag. Det är viktigt att också Sverige
ställer krav och att vi, när vi ställer krav, visar att vi
faktiskt kommer att genomföra det som vi hotar med,
annars kommer Mugabe bara att fortsätta som han har
gjort hittills.
Sverige måste i ord och handling stå upp för de
förtryckta i Iran, Irak, Kuba, Burma, Kina, Nordko-
rea, Sudan, Vitryssland, Zimbabwe, som jag har sagt,
och många, många fler länder. Budskapet måste
självfallet vara: Vi har inte glömt er. Vi håller ögonen
på er. Vi ställer starka krav på era regimer. Vi agerar.
Till människorna i krishärdar som Kongo-Kinshasa,
Mellanöstern och i bräckliga demokratier blir bud-
skapet förstås detsamma.
Fru talman! Milosevic står inför rätta i Haag. Det
är bra att det blir tydligt att diktatorer aldrig ska kun-
na känna sig säkra. De kommer att ställas till svars
för sina ogärningar.
Därför tycker jag att det som har hänt just nu i
Kambodja är sorgligt, som utrikesministern inte
nämnde. Där var en specialdomstol planerad för att
ställa Röda khmererna till svars för ett av historiens
värsta folkmord. Nu har FN dragit sig ur och säger att
man inte kunde garantera att den här domstolen skulle
bli oberoende objektiv. Det var säkert helt rätt, men
besvikelsen är mycket stor i det kambodjanska sam-
hället. Man tycker att FN borde ha visat större uthål-
lighet. Det är oerhört viktigt för en fredlig framtid i
Kambodja att denna domstol kommer till stånd. Då
undrar jag: Vad kan Sverige göra för att få till stånd
en domstol där? Jag vet att Sverige har agerat tidiga-
re, men vi måste kunna göra någonting mer.
Så, herr talman, vill jag säga något om Turkiet.
Situationen när det gäller mänskliga rättigheter i
Turkiet är inte särskilt hoppingivande. Det är långt
kvar till inledande förhandlingar om medlemskap i
EU. Än så länge har man inte tydligt visat sig vara en
brygga mellan den muslimska världen och Europa,
som man vill vara. Studenter som vill studera kurdis-
ka grips och fängslas, författare förföljs, tortyren
fortsätter, de som arbetar med MR-frågor har svårt att
arbeta.
Det är viktigt att Sverige i kritisk dialog fortsätter
att påverka Turkiet när det gäller mänskliga rättighe-
ter och att vi inte förtröttas. Jag vet att det pågår, men
Sverige behöver göra ännu mer.
Sida har nu utformat en strategi för stöd till Turki-
et. Jag undrar om regeringen tänker använda strategin
som underlag för en mer aktiv handlingsplan när det
gäller mänskliga rättigheter i Turkiet. Det är ju ett
hjälpmedel, och nu har Sverige genom Sida kommit
en bit på vägen. Det är min fråga till Anna Lindh.
När det gäller Mellanöstern kan vi allihop bara
beklaga den stegrande våldsspiralen. Den är förfäran-
de. Båda sidor gör sig skyldiga till övergrepp och
våld. Det måste komma till stånd en fredlig lösning.
Det är viktigt att EU nu har samlat sig och att man nu
blivit mer eniga i sin relation till Mellanöstern över
huvud taget. På det sättet kan man åstadkomma mer.
EU måste ta ett större ansvar i den här konflikten.
USA måste naturligtvis också ta sitt ansvar.
I morse kunde vi höra Kofi Annan uttala sig
skarpt mot den förstöring av infrastruktur som pågår.
Det är ett led i Israels vedergällningspolitik som är
fullständigt förödande om man ska kunna få till stånd
en palestinsk stat. Man slår undan själva fundamentet
för detta. Detta tycker jag är oerhört allvarligt. Jag
skulle vilja att Anna Lindh kommenterar också det.