Herr talman! Det ligger ett visst mått av symbolik i
att den sannolikt sista utrikespolitiska debatt som
Hans Göran Franck deltar i handlar om mänskliga
rättigheter. Han har under sina nio år i
utrikesutskottet och även tidigare som medlem i
andra utskott oavbrutet agerat i frågor som gäller
just de mänskliga rättigheterna. Han har varit en
outtröttlig och oförbrännerlig kämpe för att värna
om människors rättigheter runt om i hela världen.
Jag tänker inte minst på hans kamp för att förbättra
fångarnas ställning i ett mycket mycket stort antal
länder. Jag vet inte i hur många länder Hans Göran
Franck har besökt fängelser, men jag tror att han
har ett svårslaget världsrekord.
Vi har i utskottet haft ett utomordentligt fint
samarbete med Hans Göran Franck. De kamrater
som stannar i utskottet kommer att sakna hans
insatser.
Herr talman! Regeringar kommer och regeringar
går, men Hans Göran Franck har alltid varit i
opposition. Jag skulle på utskottets vägnar vilja
tacka honom för hans insatser i riksdagen.
Jag ber också att få säga några ord av tacksamhet --
här lämnar jag rollen som utskottsordförande -- till
Ingela Mårtensson. Ingela Mårtensson lämnar
också riksdagen. Ingela Mårtensson har tillhört
utrikesutskottets flitigaste kritiker och också
regeringarnas flitigaste kritiker. Hon har i stor
utsträckning agerat inom samma områden som
Hans Göran Franck. Jag tycker att hon har gjort en
utomordentligt viktig och nyttig insats i riksdagen,
och hon har varit en kämpe för de mänskliga
rättigheterna som har gjort stor nytta i denna
viktiga sak. Jag riktar ett varmt tack också till
Ingela Mårtensson!
I detta anförande instämde Karl-Erik Svartberg (s),
Viola Furubjelke (s), Berith Eriksson (v), Karl-
Göran Biörsmark (fp), Inger Koch (m), Elisabeth
Fleetwood (m), Peeter Luksep (m), Göran
Lennmarker (m), Margareta Viklund (kds), Lena
Klevenås (s), Fanny Rizell (kds), Bertil Måbrink
(v), Lennart Rohdin (fp), Karl Hagström (s) och
Lena Boström (s).