Herr talman! Konventionen om barnens rättigheter
antogs av FN:s generalförsamling den 20 november
1989. Sverige var en av de drivande staterna i
konventionsförhandlingarna.
Det finns alla skäl för att Sverige fortsätter att i
olika sammanhang driva frågor som berör barnens
situation i världen. Sveriges röst får inte tystna så
länge det finns barnfängelser i olika länder, så länge
barn under 18 tvingas ut som soldater, så länge vi
har 150 miljoner barnarbetare och så länge vi har
länder där det av 8 000 aborter är 7 900 som är
flickfosteraborter.
FN:s barnkonvention lägger särskild vikt vid att
barn skyddas från varje form av exploatering. Den
innehåller förbud mot barnprostitution,
barnpornografi och exploatering av barn genom
försäljning eller barnarbete. Man beräknar att det
i dag finns ungefär 150 miljoner barnarbetare i
världen, detta trots att det finns konventioner och
nationell lagstiftning mot barnarbete. I FN:s
barnkonvention stadgas att barn har rätt till skydd
mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra
arbete som kan vara skadligt eller som hindrar
barns utbildning eller utveckling.
Den främsta orsaken till att barnarbete
förekommer är fattigdom. Det behövs ekonomiska
och sociala förändringar för att komma till rätta
med exploateringen av barn. Utbildning är det
viktigaste instrumentet för att förbättra deras
situation.
I en flerpartimotion anförs sympati för vad
organisationer som kämpar för barnens rättigheter
förespråkar, nämligen att olika branschimportörer
i samarbete med dessa organisationer sluter avtal
med sina leverantörer om förbättrade villkor för
barn. Ett första steg kan vara att kräva att
produkter som t.ex. mattor förses med intyg på att
de inte är tillverkade av barn under 12--14 år.
I motionen föreslås också att regeringen tar initiativ
till samråd med importörer i berörda branscher
samt barnrättsliga och fackliga organisationer för
att avskaffa barnarbete. Man hemställer om en
kartläggning av i vilken utsträckning svenska
importörer baserar sin verksamhet på barnarbete.
Härutöver föreslås att Sverige i olika
internationella samarbetsforum tar upp frågan om
barnarbete och föreslår åtgärder.
De stater som undertecknat konventionen, till vilka
Sverige alltså hör, skall också skydda barnet från
alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella
övergrepp. Man skall alltså särskilt vidta åtgärder,
så att barn ej tvingas delta i olaglig sexuell
hantering eller utnyttjas för prositution eller annat
sexuellt övergrepp.
Nog frågar man sig då varför i all sin dar Sverige
inte kan kriminalisera barnpornografin. Att
gömma sig bakom tryckfrihetsförordningen är ju
verkligen att blunda med båda ögonen. Vi får väl
hoppas att konstitutionsutskottet hittar någon
lösning på den här frågan så att vi får stopp på
denna vidriga hantering.
Helt klart är att det är flickebarnen, både de ofödda
och födda, och kvinnorna som behöver den största
hjälpen. En traditionell sedvänja som det finns all
anledning att motarbeta och förhindra är att unga
flickor utsätts för könsstympning med livslångt
lidande som påföljd. Det finns anledning att
uppmärkamma att en del flyktingar och invandrare
tar med sig dessa sedvänjor hit till Sverige. I svensk
lag är detta förbjudet, och vi skall aldrig acceptera
sådana sedvänjor.
De svenska biståndsinsatserna riktar sig också i hög
grad på åtgärder som syftar till att på olika områden
stärka kvinnans och barnens ställning och
rättigheter.
Det är ytterst angeläget att de frågor som handlar
om barnens och kvinnornas situation kommer upp
på de kommande konferenser som planeras både
1994 och 1995.
Det finns många angelägna problem som behandlas
i utrikesutskottets betänkande nr 26 -- tortyr och
misshandel, våldtäkt av kvinnor, förtryck av de
fattigaste och de svagaste. En av orsakerna till alla
övergrepp är givetvis fattigdomen i världen. Den
dagen vi får en bättre balans mellan de rika och de
fattiga länderna kommer förhoppningsvis de värsta
avarterna att eliminieras.
Vår roll är att skapa opinion i dessa frågor. Detta
kan vi göra genom de olika kanaler vi har, politiskt
och på andra sätt. Men vi får aldrig blunda för
problemen och skjuta dem åt sidan. Dessa problem
angår oss alla.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till
utskottets hemställan.