Fru talman! Man måste se Sveriges samlade för-
måga i ett helhetssammanhang. Det gäller insatser för
pensionärer, solidaritet med barnfamiljer, regional-
politik och internationell solidaritet. Det finns också
ett samband däremellan, som inte går att bortse från.
Om vi minskar radikalt på samhällssolidariteten i
Sverige, kommer inte det starka stöd som finns i fol-
kopinionen att finnas för evigt för internationell soli-
daritet. Det måste finnas ett samband. Vi är nu i Sve-
rige inne i en ganska djup kris, som alla har blivit
medvetna om, och ingen sektor i Sverige eller i
svensk politik kan då undantas.
Jag menar inte att det är fråga om ett trendbrott
vad gäller biståndet. Vårt mål om 1 % när ekonomin
så tillåter ligger fast. Det är en oerhört viktig värde-
mätare på en nations vilja till solidaritet, och det skall
vi inte ge upp.
Jag ser med bekymmer och bestörtning på att bi-
ståndsmedelprocenten av BNI bland de s.k. rika län-
derna ligger på 0,3 % - det gäller då inte minst de
stora ekonomierna som Japan och, framför allt, USA
och England. Det är därför som Eva Zetterberg sade
oerhört viktigt att leva upp till budskapet från topp-
mötet i Köpenhamn, att vi skall sträva efter att nivån
på biståndet i alla industriländer skall ligga på 0,7 %.
Detta har ju Sverige överträffat med råge. Vi får hel-
ler inte glömma att grunden för att uppnå enpro-
centsmålet lades då vi hade en stark ekonomi i Sveri-
ge. Nu uppfyller vi med råge 0,7-procentsmålet, och
vi avser att klättra ännu högre så fort vi kan.
Jag tycker därför inte att vi skall klä oss i säck och
aska. Vi har ett mycket bra bistånd. Vi har en mycket
stor volym på biståndet, vi ligger i det avseendet
bland de fyra främsta i världen. Vi satsar också än
mer på ett kvalitativt, strategiskt viktigt bistånd av den
karaktär som jag har angivit här.
Jag skulle därför inte vilja säga att det är fråga om
ett trendbrott. Man kan säga att det är en försvarspo-
sition. Vi skall kravla oss ur den ekonomiska krisen i
sin helhet. Det är viktigt för oss alla, och det är viktigt
för den internationella solidariteten.
Sedan skulle jag vilja svara på frågan om de en-
skilda organisationerna, men jag märker att min talar-
tid nu är slut.