Det är naturligtvis ingen bra situation att ett land
blir så biståndsberoende som de två exempel som
Bertil Persson här tar upp, Tanzania och Guinea Bis-
sau.
När det gäller Tanzania finns det en ambition hos
den nuvarande regeringen att styra över utvecklingen
mot ett pluralistiskt samhälle, mot marknadsekonomi.
Jag kan inte förstå annat än att delar av det svenska
biståndet kan göra en stor insats i denna mycket svåra
ekonomiska övergång från ett system till ett annat.
Sedan skall vi väl aldrig glömma de människor
som det handlar om och som behöver precis det som
Bertil Persson nämnde i sitt inledningsanförande -
grundläggande utbildning och hälsovård. Inte kan vi
lämna människor på det sättet!
När det gäller Guinea Bissau presenterades det för
kanske ett år sedan en utvärderingsrapport som visade
på stora brister i biståndet under en lång rad år. Men
meningen med en utvärdering är att man skall lära sig
någonting av den. Man läser den, man begrundar den,
man analyserar den och man tar ställning till vilken
kursändring som bör göras för att biståndet skall bli
bättre.
Bertil Persson tog sedan upp en väsentlig fråga,
nämligen mottagarnas roll. Självklart känner motta-
garna bäst sina egna behov.