Fru talman! Det var hugnesamt att Pierre Schori
presenterade en översikt över de basala koncepten.
Jag delar uppfattningen att jämställdhetsperspekti-
vet är oerhört väsentligt att driva i all biståndsverk-
samhet. Vad jag saknade och som vi väldigt noga vill
slå vakt om är behovet av jordreformer i många av de
aktuella länderna. Som moderat ställer jag alltid upp
på en liten och stark stat som sätter ramarna för mark-
nadsekonomin. Inte heller kring detta finns det några
konflikter.
De statliga insatser som har visat sig framgångsri-
ka på biståndsområdet är framför allt att man bygger
upp rättsstatens institutioner, att man skapar förut-
sättningarna för demokratin och att man också skapar
marknadsekonomins institutioner. Det senare diskute-
rade vi mycket i biståndsdebatterna för några år se-
dan, och det är utomordentligt bra att vi nu är överens
om vikten av att just bygga upp marknadsekonomins
institutioner.
Fattigdomsbekämpningen är det väsentliga. Det är
vi överens om. Det är då väldigt positivt att 68 % av
u-världens befolkning bor i länder med snabb eko-
nomisk utveckling. Men det kommer också att innebä-
ra att de människor som arbetar med biståndet arbetar
på att avveckla behovet av sin egen verksamhet.
Det är i den situationen som man alltid undrar:
Skall vi verkligen bygga upp detta super-SIDA? Det
är förvisso inte att riva några pyramider att försöka
driva den här verksamheten i stordriftsformer med en
betydande byråkrati. Vore det inte vettigare att i stäl-
let försöka att successivt föra över alltmer av den
verksamhet som SIDA bedriver på enskilda organisa-
tioner?