Fru talman! Jag tycker att det är litet trist att när
Moderaterna äntligen engagerar sig i Afrika använder
man det för att göra inrikespolitik och tala om privati-
seringar, staten och systemskifte.
Göran Lennmarker talade också om Nyerere i
Tanzania. Moderaterna hade kunnat börja i sin egen
historia i politiken gentemot Afrika. Man var likgiltig
för kolonialism och emot denna riksdags stöd till
befrielserörelserna mot den potugisiska kolonialis-
men. Man ville inte införa sanktionerna mot apart-
heid. Jag vill inte fortsätta på det spåret. Jag vänder
mig emot att man skall blanda in inrikespolitiken på
detta sätt.
Det är ganska poänglöst att jämföra Afrika med
Asien. Jag skulle också kunna säga att Singapore, som
har mindre än 3 miljoner invånare, varje år exporterar
mer än hela Afrika med över 615 miljoner människor.
Det säger ingenting om utvecklingen. Det är som
Anders Ehnmark sade: "Hur Afrika dör informeras vi
ingående om, men hur Afrika lever vet vi inte längre".
Demokratiseringen symboliseras av en ringlande
kö av sydafrikaner som tålmodigt väntar på att få avge
sin röst i det första fria valet och den sjudande privata
företagsamheten som finns i Kampala, i Dar es Sala-
am och Bissau. Sedan 1985 har det hållits demokra-
tiska val i mer än 35 länder i Afrika.
Det är detta nya demokratiska och utvecklings-
hungrande Afrika som vi vill bygga broar till.