replik
Fru talman! Det finns ju en omgång till, så det går
bra för statsrådet att komma tillbaka till frågan om de
enskilda organisationerna.
Jag konstaterar att svaret på min fråga alltså var
nej. Det går enligt Pierre Schori inte att sanera svensk
ekonomi utan att skära i biståndet och uppge enpro-
centsmålet. Jag tycker att detta är olyckligt. Man
skulle i och för sig kunna föra samma resonemang om
vi började närma oss 0,7 %. Man skulle enligt Pierre
Schori då kunna säga att det inte går att upprätthålla
0,7-procentsmålet, eftersom vi då inte klarar svensk
ekonomi. Jag menar att man då har gjort ett tankefel
och uppgett själva idén bakom enprocentsmålet. Nog
om detta nu.
Tillbaka till frågan om de enskilda organisationer-
na. Jag har här en artikel som Pierre Schori har skrivit
i tidningen Dagen. Han skriver där: Det var missionen
och senare de ideella organisationerna som öppnade
våra ögon för behoven i u-länderna och lade grunden
för det statliga biståndet, och när det gäller att förank-
ra biståndet i det svenska samhället har de ideella
organisationerna en nyckelroll.
Jag vill så återkomma till den fråga jag ställde ti-
digare. När man nu skär mer på enskilda organisatio-
ner än på det totala biståndet, när man minskar stödet
till enskilda organisationer med 20 % och sänker det
totala biståndet med 11 %, är det då fråga om ett
trendbrott?
Pierre Schori hade många goda tankar om kvalitet,
att effektiviteten skulle höjas, osv. Folkpartiet har
begärt en utredning på det här området. Det har nu
blivit fråga om en litet mindre utredning om jäm-
ställdheten i de biståndspolitiska målen, en utredning
som skall ledas av Barbro Westerholm. Jag hade
hoppats att denna skulle utvidgas till en större bi-
ståndsutredning. Kan Pierre Schori tänka sig att en
sådan större biståndsutredning inför 2000-talet kan bli
verklighet?