Herr talman! Jag kan hålla med Bo Holmberg om
att det visst hade varit bra om vi hade haft underlag
för att gå vidare med de här frågorna och ta litet
större grepp för att eventuellt komma med någon
lagstiftning. Men säg när vi någonsin har varit nöjda
med regeringens tempo.
Nog vet Bo Holmberg lika väl som jag att vi
upprepade gånger krävde av den
socialdemokratiska regeringen att få det här
underlaget. Nästa gång vi hade de här frågorna
uppe i utskottet sade vi: Nu i alla fall... Och så blev
det ett tillkännagivande.
Det som kan sägas till regeringens försvar, och som
måste sägas i det här sammanhanget, är att det hela
tiden strömmar in nya fakta som gör att den
sammanställning som man har haft tidigare snabbt
blir inaktuell.
Jag förutsåg att Bo Holmberg skulle komma in på
det som är hans hjärtefråga just nu, nämligen
diskussionen om etik, religion och förnuftstro.
Visst är det en mycket intressant diskussion. Det
tycker jag också. Jag tycker inte heller att det är
alldeles självklart att vi har det rätta
språkbegreppet i det här sammanhanget. Jag är inte
säker på att Bo Holmberg gör den rätta tolkningen
heller. Det råder olika meningar mellan
språkexperterna om hur man skall använda
begreppen.
Men jag har svårt att se att diskussionen fyller
någon större funktion i det här sammanhanget. Jag
upprepar än en gång att det som vi har varit överens
om är synen på människors lika värde, alldeles
oavsett om man kallar det etik, religion eller
förnuftstro.