Herr talman! Jag tycker att det är klädsamt att Leif
Pagrotsky tar på sig en brist vad gäller informationen,
nämligen att regeringen inte har fullföljt sin uppgift
att föra ut frågan om MAI-avtalet till diskussion och
inte heller har fört ut informationen här i riksdagen
och till allmänheten. Det är bra att man åtminstone
har den insikten.
Flera av oss borde ha uppmärksammat detta tidi-
gare, men vi från de andra partiernas sida bedriver
inte förhandlingarna. Vår sits har inte varit sådan att
vi har haft möjlighet att påverka direkt, och vi har inte
haft tillgång till underlaget.
Flera av de åtgärder som Leif Pagrotsky redovisar
- t.ex. en hearing i juni - är naturligtvis välkomna och
bra. Men jag kan också förstå att de folkrörelser som
har kritiserat avtalet, men vars synpunkter inte tidiga-
re varit intressanta, nu tycker att regeringen kan fort-
sätta driva arbetet på egen hand och ta till sig de syn-
punkter som har kommit in. Jag menar att ni från
regeringens sida ändå måste ligga i och driva på för
att få till detta samtal med de folkrörelser som kan
frågorna - annars kommer man ingen vart på området.
När det gäller inflytandet och möjligheterna att
påverka tycker jag inte att Leif Pagrotsky gav något
svar. Hur kommer ni tillbaks till riksdagen? Det är ju
vårt forum. I vilken form skall det ske? Birger
Schlaug har lämnat olika exempel. Vi andra har också
pekat på hur regeringen kan komma tillbaka. Det
väsentliga är att regeringen kommer tillbaka innan det
är dags att skriva på ett avtal. Då är det för sent. Vill
ni att vi skall ha möjlighet att påverka måste diskus-
sioner föras innan avtalet gås igenom här i riksdagen,
så att vi har möjlighet att ändra och tala om vilka
frågor Sverige bör driva på i.
Den vision som Leif Pagrotsky pratar om - det
gäller att skapa regler och att framför allt gynna den
svagare parten - delar vi. Det är viktigt att skapa
regler, men de skall utformas så, att det blir den sva-
gare parten som får fördelarna. Det skall vara den
svagare parten som skall ges möjligheter till investe-
ringar. Det är väsentligt för u-länder. Det görs för få
investeringar i u-länderna. Det viktiga är att de inves-
teringar som kommer utifrån möjliggör inhemska
investeringar och inte hämmar sådana. Det är där som
många av oss har uttryckt väldigt stor oro.
Jag skulle gärna höra mer om hur regeringen har
tagit till vara den kritik som har kommit från de u-
länder som är kritiska. Jag tycker inte att det har
framgått särskilt tydligt.
EU-parlamentet behandlade det betänkande som
speciellt handlade om MAI-avtalet i februari. Hur har
ärendet gått vidare i EU-kommissionen, och hur har
Sverige hanterat frågan i EU-kommissionen? Vilka
konsekvenser har man dragit?
Jag vill också slutligen ta upp frågan om de kon-
sekvensanalyser som skall komma. Vi har redan be-
rört viktiga områden. Det gäller u-ländernas krav. Det
gäller miljökrav. Det gäller arbetskrav osv. Men hur
är det med jämställdhetsaspekten? Hur påverkar avta-
let jämställdheten? Det gäller möjligheten för exem-
pelvis kvinnor att göra investeringar i u-länder. Hur
påverkar det sysselsättningen för kvinnor? Hur för-
bättras miljön för kvinnor? Männen är ju självklara i
sammanhanget. Därför måste man särskilt fråga sig
hur avtalet påverkar kvinnor.