Herr talman! Handelsministern! Jag tackar för sva-
ret även om också jag gärna hade sett att interpella-
tionerna inte hade besvarats i ett och samma samman-
hang. Det är ju stora övergripande diskussioner som
alla interpellationer tar upp, och det gör att vi hamnar
i en enorm tidsbrist. Men det betyder å andra sidan att
vi kanske får återkomma och interpellera fler gånger.
Jag har ställt en fråga angående MAI-avtalet och
övriga internationella avtal som Sverige redan har
undertecknat. Det har jag gjort därför att jag har för-
stått att det inte bara är jag som är orolig för att man
kan hamna i konflikter med andra internationella
avtal.
Sverige har undertecknat avtal av ganska stor vikt.
De flesta internationella avtal är stora, övergripande
och politiskt principiella. Jag anser att det vore
mycket olyckligt om de här avtalen förlorar status
gentemot ett MAI-avtal, dels av politiska skäl efter-
som många av de internationella avtal vi har under-
tecknat är bra innehållsmässigt, dels av demokratiska
skäl. Många av de avtal vi har undertecknat har ju
förhandlats fram genom andra organisationer, andra
institutioner än OECD, t.ex. FN, som har en mycket
större bredd, en mycket bättre demokratisk förankring
på många olika sätt. Det gör ju också att den demo-
kratiska processen i andra förhandlingar undangrävs
om Sverige undertecknar det här avtalet och avtalen
står i konflikt, vilket jag misstänker att de gör. Han-
delsministern menar i sitt svar att övriga avtal på
något sätt skall säkras i förhandlingarna. Jag hoppas
att det kommer att bli så.
Jag har en fråga, eftersom jag tycker att det känns
litet konstigt. Enligt den första tidsplaneringen skulle
avtalet i princip ha varit färdigförhandlat nu. Vi skulle
ha undertecknat det om en dryg månad, och förhand-
lingarna har hållit på sedan 1995. Är inte det här en
av de första punkterna man funderar över? Funderar
man inte över hur det här nya stora internationella
avtalet eventuellt kan strida mot andra internationella
avtal? Jag trodde att det var en fråga som vi väldigt
tidigt skulle ha fastlagt, hur förhållandet är. Därför
gör det mig litet förvånad att så inte är fallet.
Jag skall försöka konkretisera vad jag är orolig
för. I t.ex. Riodeklarationen behandlar man miljöfrå-
gor och man beskriver den utveckling som vi är
tvungna att genomgå för att klara den här jorden vad
gäller resursförbrukning och ansvar. Det gäller även
en diskussion om demokrati och utveckling av demo-
krati runt om i världen.
Det här internationella avtalet innebär på många
områden att hårdare och förändrade politiska krav
ställs både på medborgare och på företag. Men som
avtalet ser ut i dag - Bengt Hurtig gick igenom det
ganska tydligt, tycker jag - riskerar stater att drabbas
av stora ekonomiska förluster, alltså skadestånd, om
man förändrar lagstiftning som kan tolkas som dis-
kriminerande på något sätt vad gäller investerarens
direkta eller indirekta egendom.
Jag vill också påpeka att definitionen av egendom
inom MAI-avtalet är väldigt vid. Den omfattar även
licenser, koncessioner, varunamn och - förväntade
vinster! Jag upprepar: förväntade vinster. Jag tycker
att det är anmärkningsvärt.
Som jag ser det hindrar ett undertecknande av
MAI även den demokratiska processen. Vi ser att det
politiska utrymmet, möjligheten för vanliga männi-
skor att lägga sig i debatten, att få inflytande över det
som händer, kommer att minimeras på stora områden.
Bara det borde strida mot ett undertecknande av Rio-
deklarationen. Då anser jag att Riodeklarationen bor-
de gå före och att det är handelsministerns ansvar att
se till att det genomförs på något sätt.