Herr talman! Jag har för egen del och vi har från
Vänsterpartiets sida klart deklarerat ett nej till det
förslag som nu föreligger. Det förslag som har disku-
terats är definitivt inte godtagbart.
Samtidigt säger vi ja till fortsatta förhandlingar,
till försök att hitta rimliga lösningar. Det är en själv-
klarhet. Men då gäller det att de lösningar och de
gemensamma regler som man kommer fram till fak-
tiskt gynnar den svagare parten. Om det inte blir jäm-
ställda parter måste man åtminstone göra vad man kan
för att hävda den svagare partens intressen.
Jag vill till K-G Biörsmark säga att jag är litet för-
vånad över att man från Folkpartiets sida antar stats-
rådet Leif Pagrotsky som enväldig domare i en rad
frågor som gäller det avtal som föreligger. Det är det
enda förslag som finns vad gäller mänskliga rättighe-
ter, miljö, arbetsmiljö och arbetsrättsliga frågor. Är
det ett statsråd som skall göra tummen ned eller tum-
men upp och därmed avgöra om det är rätt tolkat eller
inte? Jag trodde att det var just därför vi ville ha de
här konsekvensanalyserna, för att någon ordentligt
skall belysa de olika aspekterna av det avtal som
föreligger, men framför allt med de förändrade para-
grafer som jag hoppas skall komma. Det är därför
som vi är väldigt angelägna om det.
Till slut vill jag säga att den här frågan har en
enorm betydelse. Man kan göra en jämförelse med
andra frågor som vi har behandlat här i riksdagen och
kommer att behandla framöver. Det gäller fattig-
domsbekämpningen, Afrikastrategin, en Asienstrategi
som skall komma, osv. Här kan och vill vi sträva efter
att öka biståndet till 1 %, som ni socialdemokrater
och regeringen tycks kunna avvakta med upp till 40-
50 år att genomföra. Men vi vill få det genomfört
inom några år. Förhållandevis är detta ändå bagateller
jämfört med om man får ett dåligt avtal, som inte ger
de fattigaste länderna möjlighet att värna om sina
egna investeringar och sin egen ekonomi. Det är där-
för det är så betydelsefullt att förhandlingarna fortsät-
ter och att det är de frågorna som lyfts upp för att man
skall få ett rättvist avtal.