Herr talman! Gudrun Schyman, Birger Schlaug,
Yvonne Ruwaida och Eva Zetterberg har frågat mig
om MAI-avtalet kommer att diskuteras i riksdagen,
förankringen av regeringens ställningstagande, tids-
planen, överprövning av tvistlösningsbeslut och ut-
vecklingsländernas situation. Vidare har Bengt Hurtig
frågat statsministern om avtalets konsekvenser för
demokratin. Hanna Zetterberg har frågat utrikesminis-
tern om förhållandet mellan MAI och andra interna-
tionella avtal. Slutligen har Bengt Hurtig frågat stats-
rådet Pierre Schori om rätten att genom FN genomfö-
ra handelsrestriktioner. Frågorna har överlämnats till
mig för besvarande.
Gudrun Schyman vill veta hur tidsplanen för MAI-
förhandlingarna ser ut. Vi vet nu att det inte blir något
avtal i april. En bedömning är att förhandlingarna
kommer att utsträckas ett eller ett par år.
Frågan om möjligheten till överprövning av tvist-
lösningsbeslut har nyligen väckts i förhandlingarna. I
Sverige har vi ännu inte tagit ställning till frågan.
Sveriges nuvarande 32 investeringsskyddsavtal med
andra länder erbjuder inte sådan överprövning.
Till Gudrun Schyman, Birger Schlaug och Yvonne
Ruwaida vill jag säga att jag anser det självklart att
riksdagen hålls informerad om och kan diskutera det
avtal som successivt växer fram och de svenska reser-
vationer som begärts mot bakgrund av avtalet. Vi
kommer också fortsättningsvis att visa stor öppenhet
beträffande förhandlingarna. Som jag sade i mitt
interpellationssvar till Hanna Zetterberg den 20 feb-
ruari skall avtalet utvärderas av någon som är fristå-
ende från Regeringskansliet innan det lämnas över till
riksdagen för beslut. Dessutom avser vi att redan
innan förhandlingarna slutförts göra oberoende kon-
sekvensanalyser av delområden i det föreslagna avta-
let. Avtalet gäller inte för Sverige innan det har god-
känts av riksdagen.
Regeringskansliet analyserar dessutom självt kon-
tinuerligt konsekvenserna av de förslag som förs fram
i förhandlingarna. Detta sker bl.a. utifrån de olika
aspekter som Bengt Hurtig, Hanna Zetterberg och Eva
Zetterberg frågat om. Jag vill understryka att rege-
ringen tar de synpunkter och argument som förts fram
i debatten om MAI på största allvar. MAI-avtalet ses
som ett led i den pågående globaliseringen. Globali-
seringens goda sidor - integration och ekonomiska
framsteg - skapar de bästa möjligheter vi någonsin
haft att nå fred, demokrati och utveckling. Men glo-
baliseringen behöver också ett globalt politiskt och
etiskt ramverk. Att utveckla politiska instrument på
internationell nivå för att handskas med globalisering-
ens negativa krafter är också att förebygga konflikter.
MAI-avtalet är ett sådant försök att åstadkomma tyd-
liga regler och överenskommelser i en globaliserad
ekonomi. Vår strävan är att ett avtal skall innebära en
begränsning av företags möjligheter att pressa fram
eftergifter från regeringar vad gäller miljö- och ar-
betsrättskrav.
Sverige driver på i förhandlingarna för att särskild
hänsyn skall kunna tas till individuella utvecklings-
länders problem om och när dessa önskar bli med-
lemmar av MAI. Detta har varit och kommer att vara
en bärande princip för Sverige i förhandlingarna.
Sverige kommer också att verka för att en bredare
krets av länder involveras i den fortsatta förhand-
lingsprocessen.
För Sverige är det självklart att det inte får uppstå
några konflikter mellan MAI och andra internationella
avtal, som t.ex. det av Hanna Zetterberg nämnda
Kyotoprotokollet och Bernkonventionen. Om risk
föreligger att sådana problem uppstår måste detta
åtgärdas i förhandlingarna, kanske genom tillägg till
eller omskrivningar av MAI-texten, som vi ju fortfa-
rande förhandlar om.
Bengt Hurtig har ställt den viktiga frågan om rät-
ten att genom FN genomföra handelsrestriktioner.
MAI hindrar inte något MAI-land att vidta några
åtgärder när det gäller att uppfylla sina förpliktelser
enligt FN:s stadga om att upprätthålla internationell
fred och säkerhet. Detta står uttryckligen i den före-
liggande avtalstexten.