Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Energipolitik

EVA FLYBORG (fp), 2002-06-11 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Vi fortsätter regera, utropade Göran

Persson glatt på valnatten 1998. Så här snart fyra år

efteråt kan vi inse att detta glada utrop har medfört ett

mycket högt pris för Sverige och för miljön.

Fru talman! När man går ut i en vanlig livsme-

delsbutik och ska köpa mjölk, smör, bröd eller rökt

skinka finns det ett bästföredatum så att man ska veta

när gränsen är nådd för att födan ska vara tjänlig.

Bortanför det datumet äter man på egen risk, och

ganska snart börjar det att lukta illa om paketen.

Vi borde ha ett bästföredatum även på politiska

beslut. När det gäller energipolitiken är den gränsen

sedan länge passerad. Ingen i debatten här i dag

kommer att förneka att dagens energipolitiska beslut i

allt väsentligt baserar sig på ett över 20 år gammalt

beslut, nämligen folkomröstningen om kärnkraften

1980. Allt utgår ifrån detta så tolkade och även om-

tvistade beslut. Regeringen klänger sig envist fast vid

det passerade som en bebis vid sin älskade napp. De

vägrar inse att på 20 år har en hel del hunnit förändras

och att deras mentala snuttefilt är både trasig, möglig

och bortom all räddning.

De energipolitiska riktlinjer som antogs i riksda-

gen 1997 och de nya som vi ska anta här i dag skadar

Sverige både som industri- och miljönation. Särskilt

allvarligt är det att genomföra den förtida avveckling-

en av kärnkraften. Det innebär en kapitalförstöring

som saknar motstycke. Det kommer att medföra väl-

färdsförluster på sikt. Miljön skadas, och det blir

svårare att bekämpa arbetslösheten. De synliga ef-

fekterna ser vi tydligt. Elpriserna stiger, och hela

samhällets energiförsörjning hotas vid stark kyla eller

avbrott i någon del av nätet. Samtidigt har elförbruk-

ningen ökat konstant. Sammantaget under år 2000

ökade elanvändningen med 2 % netto jämfört med

åren innan. Även i fortsättningen förväntas elkon-

sumtionen öka med ca 2 % per år, allt enligt Ener-

gimyndigheten.

Efterfrågan kommer att öka medan utsläppen bor-

de minska. Risken för torrår och stränga vintrar kvar-

står, och då, fru talman, ska Sverige stänga väl funge-

rande, rena och säkra svenska kärnkraftverk som ger

en stabil tillgång till el. Regeringen hoppas att man

snart ska hitta ersättning till 50 % av den svenska

energiproduktionen, kanske genom att bygga många

fler förfulande och störande vindkraftverk eller elda

lite mer biobränsle i ett certifikatsystem som ger böter

åt den som inte köper sin kvot av grön el.

Fru talman! Det som inte syns, i alla fall inte till

en början, är de ökade utsläpp som kommer att bli

följden av detta energipolitiska beslut eftersom vi

kommer att bli tvingade att importera mer energi

producerad av olja och kol. Praktiskt nog ska det ske

en bedömning av de miljömässiga konsekvenserna

först efter det att hela Barsebäcksverket är stängt.

Men redan i dag varnar Energimyndigheten för ef-

fekterna av stängningen av Barsebäck 2. Det finns,

säger man, en klar risk för elbrist under torrår, speci-

ellt i Syd- och Mellansverige. Utsläppen beräknas öka

med 4-6 miljoner ton koldioxid bara vid avstäng-

ningen av Barsebäck 2. Det är verkligheten i Sverige.

Om vi sedan multiplicerar detta med alla kärnkrafts-

reaktorer som Sverige har kan alla och envar förstå

att detta är en miljöförstörande politik utan all like.

Praktiskt nog syns inte de ökade koldioxidut-

släppen i Sveriges statistik eftersom det är så fiffigt,

fru talman, att energi som importeras statistiskt sett

inte har några utsläpp. Ett utsläppens svarta hål är

bildat. Så praktiskt! Björn "Houdini" Rosengren. Det

låter det.

Fru talman! Återigen har en proposition från rege-

ringen i sin luddighet lyckats reta upp oss som är för

en fortsatt användning av kärnkraft samtidigt som de

som är emot också är sura. Kärnkraften ska avvecklas

snabbt men samtidigt i allt väsentligt vara grund för

svensk energipolitik under de närmaste 30-40 åren.

Fast det fanns det ju ingen politisk majoritet för, sade

Göran Persson. Det är inte alltid lätt att vara en tydlig

opposition när det är så oklart vad regeringen egentli-

gen vill och föreslår.

Fru talman! Folkomröstningen om kärnkraften i

Sverige genomfördes den 23 mars 1980, dvs. för över

22 år sedan. Under den här perioden har avsevärda

tekniska framsteg gjorts inom många områden, själv-

klart även inom energiområdet. Samtidigt har man

också vunnit en ökad insikt om olika energikällors

miljöeffekter, t.ex. i frågan koldioxid. Till detta

kommer att både väljargruppers och t.ex. riksdagens

sammansättning har förändrats sedan folkomröst-

ningen genomfördes. De väljare som har tillkommit

sedan 1980, drygt 2 ½ miljon, har inte fått uttala sig i

kärnkraftsfrågan. Jag själv är t.ex. en av dem. I dag

tycker svenska folket att kärnkraften ska vara kvar

eller t.o.m. utvecklas.

Kärnkraftstekniken har varit föremål för en snabb

utveckling, inte minst på säkerhetsområdet. Vid dis-

kussioner inför folkomröstningen fanns det heller

inga som helst reservationer för att nya tekniska in-

novationer kan förändra såväl säkerhets- som miljö-

aspekter på kärnkraftsanvändningen. Det är orimligt

att dagens och också morgondagens energipolitik ska

styras utifrån 1980 års folkomröstning och de förhål-

lande som då var kända.

Utformningen av energipolitiken måste självfallet

påverkas av nya omständigheter som har tillkommit

sedan vi hade folkomröstningen, t.ex. har ju ener-

gifrågornas globala karaktär, inte minst genom växt-

huseffekten, blivit allt tydligare.

Fru talman! Vi fortsätter regera, sade Göran Pers-

son glatt på valnatten 1998. Så här fyra år efteråt kan

vi inse att detta glada utrop har medfört ett mycket

högt pris för Sverige och för miljön.

Denna proposition är luddig och utan särskilt

många skarpa förslag, och de förslag man har är i

grunden felaktiga. Därför bör hela propositionen

avslås, och regeringen bör komma tillbaka med ett

nytt och bättre förslag.

Jag rekommenderar varmt ett studiebesök i Fin-

land, där den politiska majoriteten investerar för

framtiden och vill bygga ny kärnkraft. Silja Line har

flera turer varje dag.

Fru talman! Bästföredatum är passerat för länge

sedan för s:s, v:s och c:s energipolitik. Låt nu i stället

nya krafter ta Sverige in i framtiden, där energipoliti-

ken blir en tillgång och inte ett hinder!

Jag står självklart bakom alla Folkpartiets reser-

vationer, men jag kommer endast att yrka bifall till

nr 1 och nr 6.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

EVA FLYBORG (fp): Energipolitik (2002-06-11) — PRESS0