Herr talman! Det var många frågor som Inger
Strömbom fick plats med i den här begränsade re-
pliktiden.
Vi kan börja med att Inger Strömbom sade att jag
pratar mot mig själv. Det är mycket möjligt. Men
Hegel, denne gode filosof, pekar just på att motsätt-
ningarna tes och antites blir syntes. Kan man då per-
sonifiera hur man når fram till syntesen - och det
tycker jag ändå att vi har gjort i den här propositionen
- är det inte på något sätt negativt. Det är alltså inte
negativt att prata mot sig själv om man samtidigt har
svaret på sin egen fråga.
Sedan gäller det certifikaten, för att bli lite mer se-
riös. Att de skulle vara så unikt svenska är helt fel.
Det här med certifikat är alltså ingen idé som vi har
suttit och kläckt i någon kammare här i Stockholm
under energiarbetet, utan det finns sådana förslag och
tankegångar runtom i energivärlden. Danskarna var
långt framme. Arbetet med att genomföra det hela
gick i stå, men förslaget finns utarbetat och beslutat i
det danska parlamentet. Och det finns idéer på fler
ställen. Dessutom finns det frivilliga certifikatsystem-
et, som holländarna håller i.
Därför tror jag är det är tvärtom, att man när man
har tröttnat på att via skattsedeln betala vill göra pre-
cis som vi gör här med certifikaten. Vi för ju ut kost-
naden utanför statsbudgetens trånga ramar och tak
och lägger den på konsumenterna. Ingenting är gratis
- det är helt rätt - men med det här systemet får vi
fram ett verktyg som gör att vi hela tiden kan skruva
upp ribban. Andelen förnyelsebar el ökar i systemet,
och det tycker jag är mycket bra. Då kan certifikaten
alltså vara effektiva som verktyg, och jag tror för min
del att det blir en exportvara, inte minst inom EU nu
när EU ska fördubbla andelen förnyelsebart.
Sedan handlar det om kostnader och vad som ska
ersätta vad. I propositionen säger vi 10 TWh förny-
elsebar energi fram till år 2010, och vi vet på ett un-
gefär vad det kommer att bli. Det finns noga kartlagt.
Vad som sedan återstår är teknikutveckling och annat.
Vi får väl se. Det är väl bra att vi inte vet alla svar 50
år i förväg. Vem skulle då tycka att det är spännande
med framtiden?