Fru talman! I dag står vi och debatterar årets bud-
getbetänkande när det gäller arbetsmarknadsutskottet,
dagen efter att 13 män har fått ta emot Nobelpriset för
sina insatser i mänsklighetens tjänst.
Det är i dag på dagen tre månader efter de hemska
dåden i New York som drabbade så många oskyldiga
och som har lett till att ännu fler oskyldiga har dött i
Afghanistan.
Inför den stundande julhelgen känner jag att hän-
delserna åter kommer oss nära.
Dessa händelser har lett till att världsmarknadslä-
get har blivit instabilare och att penningmarknaden
har försvagats än mer än den tidigare befarade kon-
junkturnedgången visade på.
Arbetsmarknadsutskottet måste därför också på-
peka att sysselsättningen kan minska och att arbets-
lösheten kan befaras stiga något. Prognoser blir osäk-
ra att göra.
Jag tycker naturligtvis liksom alla andra att det är
oroande att ungdomsarbetslösheten ökar. Det stora
antalet varsel i går, 1 300 på en enda dag, bl.a. i Gi-
slaved, oroar mycket. I min hemregion i Trollhättan
varslar Volvo Aero 310 personer, vilket är mycket
oroande.
Fru talman! Däremot är jag mycket positiv till att
förslaget om ett friår, som jag länge har drivit, har
vunnit gehör hos regeringen. Ett nationellt friår, där
alla som känner att de vill kunna berika sitt liv med
att förkovra sig eller bara vara hemma med sina barn,
kan så småningom komma att genomföras i hela
landet.
Många känner sig i dag på gränsen till utbrändhet
och måste komma ifrån det vardagliga slitet och
stressen på arbetet. De tre åren under vilka friåret nu
ska bedrivas ger dessa människor den chansen.
I budgetförhandlingarna och i de senare förhand-
lingarna mellan regeringen, Vänstern och Miljöpartiet
blev överenskommelsen att tolv kommuner får chan-
sen att pröva friåret i offentlig sektor eller i det pri-
vata näringslivet i små eller stora företag.
Trycket från kommuner i hela landet har varit
stort för att få ta del av friåret, och ca 100 kommuner
har sökt, men många ytterligare har också efteråt
ringt och velat vara med och få chansen att söka.
För att snabbt komma i gång med friåret blev där-
för ansökningstiden kort. 85 % av a-kassan och en
friårstid på mellan tre månader och ett år gäller för
den som tar ledigt och ger plats åt en arbetslös som
får lön och en praktik som kan bli en fot in i arbetsli-
vet.
Fru talman! Min förhoppning är att friåret ska bli
en räddningsplanka för några av dem som bränner ut
sig på sin arbetsplats.
Vid de försök som har gjort bl.a. i Trelleborg har
de som prövat friåret uppgett att det var som att vinna
högsta vinsten och att det efteråt var lätt att komma
tillbaka till sitt arbete.
De pengar som ligger i budgeten under utgiftsom-
råde 13 och som är anslagna för genomförandet av
friåret kommer att bli till nytta för dessa människor
och även för dem som får chansen att pröva ett arbe-
te.
Det har visat sig, fru talman, att ungdomar och
människor med utländsk bakgrund kan ha en chans
att komma in på en friårsplats.
Ungdomsarbetslösheten har i år ökat, och som vi
hörde var det i november månad faktiskt 6 000 fler än
i november förra året.
En ung människa som prövar på en plats under ett
friår har mycket större chans att senare få jobb som
utlyses på den arbetsplats som han eller hon har varit
på.
För personer med utländsk bakgrund är arbetslös-
heten mycket hög. Flera av de kommuner som sökt
friåret har också angett att det är just för denna kate-
gori arbetslösa som friåret kan komma att användas.
Bl.a. Göteborg har framhållit detta faktum.
Under utgiftsområde 13 anslås 165 miljoner för år
2002 för insatser till personer med utländsk bakgrund.
Här kan friåret bli ett tillskott.
Fru talman! Miljöpartiet står bakom de föränd-
ringar av Arbetsmarknadsverket som regeringen har
beslutat att göra.
Att ledningsformen vid länsarbetsnämnderna får
s.k. styrelse med begränsat ansvar är bra i och med att
den demokratiska insynen och inflytandet då behålls
samt att länsarbetsnämnderna på så vis finns kvar
som egna myndigheter.
Miljöpartiet värnar om det lokala inflytandet, men
samtidigt kanske det behövs en tydligare styrning och
en bättre fördelning över landet.
De 700 miljonerna för tillfälliga personalförstärk-
ningar hos AMS permanentas nu, och det är behöv-
ligt. Likaså ställer sig Miljöpartiet bakom att 15,2
miljoner får användas för tillsyn av arbetslöshetsför-
säkringen.
Fru talman! Den lägsta nivån på aktivitetsstödet
höjs till 183 kr per dag den 1 januari 2002 som en del
av anslaget på 36 miljarder. Detta är bra och något
som vi har drivit hårt i budgetförhandlingarna tidigare
i år också. Det är fördelningspolitiskt bra att de låga
golvnivåerna höjs.
Fru talman! 7 miljarder läggs på särskilda insatser
för arbetshandikappade. Jag kan faktiskt tycka att
lönebidraget som har legat still sedan 1992 är för lågt,
och jag har också utvecklat det i en motion från all-
männa motionstiden i år.
Lönenivån för personer med arbetshandikapp är
för låg och bör följa löneutvecklingen i landet. Löne-
bidraget som beviljas av arbetsförmedlingen är flexi-
belt, vilket avgörs utifrån den enskildes handikapp
och genom en diskussion med arbetsgivare.
Ofta kan en person få anställning hos olika ar-
betsgivare med en lägre ersättning hos privata arbets-
givare och en högre hos offentliga arbetsgivare.
Maximalt bidrag är dock 80 % av en lönenivå upp till
13 700 kr. Detta är också för närvarande taket.
Systemet är orimligt, för den enskilde och i syn-
nerhet för de arbetsplatser som är organisationer med
begränsat ekonomiskt utrymme. De har sällan eller
aldrig ekonomiska möjligheter att betala en högre lön.
För närvarande har många lönebidragsanställningar
inom handikapporganisationer. Dessa organisationer
har svårt att klara sig nu på grund av att lönebidraget
har varit statiskt sedan 1992.
Regeringen bör utforma ett system där lönebidra-
get kopplas till lämplig nivå på prisbasbeloppet och
därmed möjliggör en kontinuerlig uppräkning av
nivån.
Herr talman! I budgetpropositionen aviserar rege-
ringen en översyn, och utskottet utgår från att den ska
ha en bred ansats rörande insatser för handikappade
med bl.a. lönebidragssystemet. Detta välkomnar jag
och vill härmed skicka med mitt inlägg om en höj-
ning av lönebidragen och en koppling till prisbasbe-
loppet.
Herr talman! Jämställdhetslagen har skärpts, och
åtgärder för att komma åt löneskillnader mellan kvin-
nor och män har föreslagits. Detta till trots har, tyvärr,
inte mycket hänt. Löneskillnaderna är fortfarande för
stora. Skärpningen av lagen måste leda till att skillna-
derna kan börja suddas ut.
JämO har drivit löneskillnadsmål i AD men har
där inte haft någon framgång. Det sista målet som
JämO förlorade aktualiserar de motioner som jag
tidigare drivit om en annan sammansättning i AD vid
lönediskrimineringsmål eller att dessa mål flyttas och
avgörs i allmän domstol.
De medel som ställs till JämO:s förfogande ställer
sig Miljöpartiet bakom. JämO har alltså nu en grann-
laga uppgift, speciellt som jämställdhetspolitiken nu
ska integreras med alla politikområden.
Herr talman! Ohälsotalen ökar i samhället, och
sjukförsäkringskostnaderna stiger och beräknas i år
ligga på 63,3 miljarder kronor, inklusive förtidspen-
sioner. Andelen stress- och utbrändhetsrelaterade
sjukskrivningar har fördubblats på två år, enligt SPP.
Mellan 1992 och 1999 ökade antalet långtidssjuk-
skrivna med 21 000, från 154 000 sjukfall till 175 000
sjukfall.
Vid årsskiftet 1999/2000 hade närmare 500 000
individer varit sjukskrivna längre tid än ett år. Den
ökning som sker gäller nästan enbart kvinnor, och
kvinnor utgör två tredjedelar av antalet långtidssjuk-
skrivna. De flesta finns inom offentlig sektor.
Regeringen föreslår ett 11-punktsprogram för
minskad ohälsa. Detta är välkommet efter alla motio-
ner och interpellationer som lagts fram i ämnet.
En del som inte tas upp i 11-punktsprogrammet är
den om yttrandefriheten. Rädslan för att föra fram
kritik och tystnaden på våra arbetsplatser är ett stort
problem och har stor betydelse när det gäller dåligt
klimat på arbetsplatsen. Således ökar ohälsan på
grund av en pressad situation. Denna del måste ingå i
hälsoprogrammet. Jag skickar med detta till regering-
ens arbetsgrupp.
Jag vill avsluta med att säga att ett friår som kan
utnyttjas av alla i landet skulle kunna bli ett bra medel
just mot ohälsa.
Stefan Attefall, detta med 60 dagars sjuklöneperi-
od säger vi absolut nej till. Det är inte något som vi
har tänkt medverka till.
Härmed, herr talman, vill jag säga att jag står bak-
om arbetsmarknadsutskottet budgetbetänkande AU1.
Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag i betän-
kandet.
Eftersom det är vår sista arbetsmarknadsdebatt för
året vill jag önska herr talmannen och utskottet med
kansli liksom alla andra en god jul, en trevlig, skön
och avkopplande jul.