Fru talman! Just det som Margareta Andersson
tog upp i sitt exempel, att man har tillhört olika kas-
sor och fått olika besked, kommer det att sättas in
åtgärder mot genom att man nu kommer att tillsätta
en ny myndighet som har att granska dels a-kassorna,
dels arbetsförmedlingarna ur ett bredare perspektiv.
Skälet är att reglerna ska tolkas lika från Ystad till
Haparanda. Den enskilde ska få samma bemötande av
a-kassan eller arbetsförmedlingen oavsett var i landet
man bor. Det är en rättssäkerhetsförstärkning som
kommer att ske för det kollektiv som besöker både a-
kassan och arbetsförmedlingen. Därför borde Marga-
reta Anderssons kvinnor i det här fallet få samma
besked av sina a-kassor om de ställer samma fråga.
Det är det som är målet.
Det är viktigt att a-kassorna väger in förändringar
och de justeringar som sker på arbetsmarknaden. Det
handlar om att a-kassan inte får bli ett försörjnings-
stöd mellan återkommande arbetsperioder i ett vidare
perspektiv. Det är viktigt att hålla kraften i detta om
det sker en utveckling, så att a-kassan förblir en för-
säkring som ska täcka upp vid arbetslöshet och inte
blir något som kommer att ingå i något slags rund-
gång.
Här måste göras förnuftiga avvägningar i sam-
band med förändringar så att försäkringen inte körs
sönder och det blir en svår situation. Förändringar
måste vägas in.
Sist var det frågan om 11-punktsprogrammet, som
jag inte hann få med i min förra replik. 11-
punktsprogrammet har tagits fram just på grund av
oron för det ökade antalet sjukskrivningar och för-
tidspensioneringar. Vad kan göras på arbetsmarkna-
den så att människor kan jobba längre och inte bli
sjuka av sina jobb? Punkterna är i det här läget håll-
hakar. De kommer att efterhand fyllas upp med åt-
gärder. Regeringen kommer i dagarna att återkomma
för att i vissa delar tydliggöra vad man vill göra med
11-punktsprogrammet.