Fru talman! När det gäller ungdomarna och ung-
domssituationen kan jag säga igen att det finns en
tendens som det finns anledning att känna oro för -
och det tycker jag att vi kan vara ganska eniga om.
Eftersom man inte kan få någon ordentlig analys
av vad orsakerna är är det väldigt svårt att säga direkt
vilka åtgärder som ska vidtas.
Allmänt kan man väl säga just om ungdomsgrup-
pen att det är mycket angeläget att framför allt sti-
mulera våra ungdomar till att utbilda sig ordentligt.
Det ser vi inte minst i dessa dagar när varsel och
sådant kommer. Det handlar om återgången till ar-
betslivet och framför allt om att ha ett fotfäste på
arbetsmarknaden. I det ligger också att man har en
bra kompetens med sig. De som inte har det ska ges
möjlighet att förbättra kompetensen.
Det finns väl ingen grupp som bör vara så välmo-
tiverad som ungdomsgruppen när det gäller att sätta
in utbildningsåtgärder - och det kan väl inte vara mer
lönsamt någon annanstans. Det är väl dessa åtgärder
som man i första hand bör tänka på om man ser att
ungdomsarbetslösheten ökar. Det är dem som man
bör gå in och titta på.
När det sedan gäller taken osv. står vi för in-
komstbortfallsprincipen. Därför är det också viktigt
att försäkringssystemen fångar upp framför allt de här
grupperna, så att de får de försäkringsnivåer som är.
Det är därför som det är så oerhört viktigt att också se
till att taken i a-kassorna kan höjas, likaväl som det är
det i socialförsäkringar längre fram. Man ska fånga
upp de här grupperna, så att de får den procentsats
som försäkringen beskriver.
Det är det bekymret som finns med a-kassan i
dag. Därför är det en högprioriterad fråga för oss att
se till att vi kan höja taken, och framför allt att tak-
höjningarna kommer alla till del. Även de som länge
gått arbetslösa och slagit i taket ska få en möjlighet
att få en inkomstförbättring. Det är någonting som vi
driver och som vi också ska återkomma med under
kommande år.
Till sist ska jag säga något om detta med arbets-
lösheten. Vi ser att detta har utvecklat sig mycket väl
från 1994. Vi hade en konjunkturnedgång också 1996
som vi kände av lite grann, men åren däremellan har
vi, om vi slår ut det stort, haft en tillväxttakt i svensk
ekonomi som faktiskt är ganska imponerande.