Fru talman! Den första frågan om hur man ska se
på sparandet i denna form i förhållande till socialbi-
dragen t.ex. är svår och mycket berättigad. Jag tror
inte att jag avslöjar för mycket om jag säger att det
finns flera frågeställningar som gör att jag hoppas att
regeringen kan återkomma mer samlat vid ett tillfälle
under hösten. Det finns andra insatser inom andra
politikområden som också ska träffa individen och
innebära en ekonomisk förstärkning för att man ska
kunna ta sig ur en långvarig arbetslöshet eller ett
bidragsberoende. Det slår väldigt hårt om det kortsik-
tigt drabbar individernas möjlighet att försörja sig.
Jag blir Hans Andersson svaret skyldig i dag, men
försäkrar att frågeställningen är viktig och inte har
fått ett tillfredsställande svar så här långt.
Jag tycker förstås det är för tidigt att säga något
om hur fortsättningen på systemet skulle kunna se ut.
Jag kan inte gå in i detalj på det. Det som är mest
intressant för mig och som jag hoppas vi tidigast kan
utveckla är just kombinationen av individuellt kom-
petenssparande och avtal mellan parterna. Där tror jag
att de riktigt stora utvecklingsmöjligheterna finns.
Man skulle på ett väldigt tydligt sätt kunna kombinera
arbetsgivarens ansvar och intresse för sin egen perso-
nals utveckling med individens möjlighet och lust att
förkovra sig och skaffa sig en annan utbildning. Jag
tror det är inom det området de snabbaste utveck-
lingsmöjligheterna finns.